Verksamhetsberättelse 2019, Rusukin toimintakertomus 2019

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse för Sverigefinnarnas språk- och kulturförening i Uppsala (RUSUKKI) för verksamhetsåret 2019

Styrelse

Styrelsen har bestått av:
Ordförande: Beate Hyttinen Lindgren 
Vice ordförande: Leena Huss
Sekreterare: Tuuli Uljas
Kassör: Marita Goodrich
Övriga ordinarie ledamöter: Else Puljava, Sirkka-Liisa Ekman, Pirjo Piispanen, Hanna Tynkkynen och Saara Nordenström. Anna Pilvinen (suppleant)

Verksamheten

Påverkansarbetet:
Under året 2019 har Rusukki fortsatt att arbeta för finska språket och kulturen inom Uppsala kommun. En viktig del av föreningens uppgifter har varit att aktivt delta i de samrådsmöten som kommunen har ordnat för representanter för de finsktalande i kommunen och som minoritets- och minoritetsspråkslagen förutsätter. 
Styrelsen har lyft flera problem på samråden och på vissa fått vissa förbättringar:
-med anledning av de ändrade paragraferna i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk har styrelsen starkt drivit frågan om hur kommunen tänker erbjuda finskspråkig förskolverksamhet på ”heltid eller på väsentlig del” till de barn som inte har möjlighet att gå på Hällby förskolas finskspråkiga avdelning. Något svar på detta fick vi inte under året.
-vi drev för bl a fyra medlemmars räkning frågan om att väsentlig del inte motsvarar de 60 min modersmålsstöd i veckan som barn på andra ställen än Hällby erbjuds. Det fanns intresse från medlemmarna att barnen en dag i veckan skulle samlas på en förskola i närheten av hemmet för att på det sättet kunna tillgodogöra sig finskspråkig verksamhet väsentlig del av tiden. Kommunen mötte förfrågan genom att lova att starta ett pilotprojekt där finskspråkiga barn, från andra delar av Uppsala, en dag i veckan kunde gå på Hällbyförskola. Detta var en framgång, men hjälpte inte just dessa medlemmars behov, men däremot andras.
-vi har lyft frågan om att föräldrar ska få svara på en enkät om modersmålsstödet (vilket vi blev lovade efter den stora omorganisationen för några år sen) men inte fått något resultat.
-inom äldresidan har vi också lyft frågan om att kommunen ska anordna finskspråkig äldreomsorg på väsentlig del för de äldre som inte bor på Onnela samt lyft behovet av kartläggning om de äldres behov. Under våren 2019 genomfördes denna kartläggning genom djupintervjuer och enkäter både till äldre och biståndshandläggare. Resultatet presenterades på ett öppet samråd. 
-styrelsen har lyft frågan om att kommunen ska ha korttidsplatser där personalen talar finska, men fått till svar att detta inte är möjligt.
-styrelsen har fortsatt att driva frågan om att kommunen måste förbättra sin kommunikation och information om sverigefinnarnas rättigheter. Vi har flera gånger påtalat felaktigheter och avsaknad av information på kommunens hemsida. Vi har efterlyst strategier för att nå ut till målgruppen. Vissa förbättringar har gjorts men vi har krävt omtag för att det kan inte vara upptill minoriteten att behöva bevaka kommunens skyldighet att informera. 
-förutom informationsskyldigheten om rättigheterna lyfte styrelsen under det utökade samrådet med kommunens politiker frågan om att finska språket ska vara en merit vid ansökan om jobb i Uppsala kommun. Det fanns ett visst intresse från politiken, återstår att se vad det resulterar i.
-styrelsen har också tagit initiativ till flera lyckade finskspråkiga aktiviteter som kommunen har anordnat under året, bl a konstcafét på Konstmuseet, Fika på finska, Fest på finska på UKK (med vår sekreterare Tuuli Uljas som konferencier)
Föreningen har också försökt få till samråd med Region Uppsala utan att lyckas. När regionrådet Neil Ormerod (v) fick höra om problemet skrev han en interpellation till Regionkommunfullmäktige. Det lovades en förbättring och samråd till hösten 2019. Detta skedde dock inte trots flera påminnelser från föreningen. 
Egen verksamhet:
Nyhet! Från augusti 2019 anställde föreningen med förvaltningsområdes pengar en person med ett uppdrag att ansvara för Rusukkis barnverksamheter Uppsalan Suomi-koulu och Avoin esikoulu (med 30% arbetsgrad). Barnverksamheten hade blivit så stor och var svåradministrerad med bara frivilliga krafter.
Småbarnsverksamheten Avoin esikoulu som anordnas sedan början av 2013 utgör en mötesplats för småbarn och deras föräldrar eller mor/farföräldrar och erbjuder en verksamhet som lockar barnen och de vuxna att tala, fika, sjunga och pyssla tillsammans på finska. Träffarna äger rum på Fyrisgården på fredagar kl. 10-13. Småbarnsverksamheten är ett bra tillfälle att informera föräldrar om minoritetsbarns rättigheter samt marknadsföra den finskspråkiga förskoleavdelningen Huvikumpu till nya sverigefinska familjer. 
Under 2019 fortsatte verksamheten att vara populär bland både gamla och nya familjer. Barnen fick leka, måla och pyssla med sådant som hör till olika högtider eller årstider, exempelvis bakade man bullar och gräddade pepparkakor samt deltog i påsk- och valborgspyssel. Under 2019 fortsatte några mor- eller farföräldrar att delta i träffarna med sina barnbarn och därigenom stärka överföringen av finska språket och kultur till nya generationer. Även föräldrar, mammor och pappor i den andra generationen deltog i verksamheten. Under 2019 hade Avoin esikoulu sammanlagt 29 träffar. Som mest deltog 11 barn i träffarna (i medeltal 6-8 barn). Barnens åldrar varierade mellan bara några veckor och upp till 5 år. 
Uppsalan Suomi-koulu är en föreningsaktivitet för sverigefinska barn och ungdomar där de får ha roligt och samtidigt tala finska med jämnåriga vänner. Verksamheten har funnits sedan 2011. Höstterminen 2019 utökades Suomi-koulu från tre till fyra grupper för att bättre kunna anpassa grupperna ock aktiviteter till deltagarnas olika åldrar. Minnarit-gruppen har verksamhet för skolbarn mellan 6 och 8 år, Tornado-gruppen är för barn i 9-11 års ålder, Salama-gruppen tar emot 12-13-åringar och ungdomsgruppen Kipinä riktar sig till tonåringar. Under 2019 träffades Minnarit 18 gånger, Tornado 9 gånger (endast under höstterminen), Salama 16 gånger och Kipinä 7 gånger. Förutom lördagsträffar på Fyrisgården arrangerades en hel del utflykter till Turbo och Superpark aktivitetscentren, lasergame, gokarting, pulkaåkning mm. Barnen bakade bulle, gräddade pepparkakor och finska joulutorttu (julstjärnor). I maj bjöds föräldrar in till fika med barnen i Vasaparken. I slutet av vårterminen gjordes en heldagsutflykt, denna gång till Furuvik. Under sommaren hölls det traditionella daglägret med teaterlekmetod. Årets tema var superhjältar och sammanlagt hade 18 barn anmälts till lägret.
Uppsala Suomi-koulu utgör sedan flera år tillbaka ett mycket populärt inslag i Rusukkis verksamhet. Ett 40-tal barn i åldrarna 6-16 år har deltagit i en eller flera av Suomi-koulus aktiviteter under 2019. Under 2019 har vi fortsatt att ha några av våra ungdomsmedlemmar från Kipinägruppen som assistenter i de yngre grupperna. På det sättet får de agera förebilder till de yngre och själva känna att de har nytta av sin finska. Ett mycket omtyckt inslag tycker både föräldrar och barn, samt de unga aktiva.
Seniorträffar har anordnats på PROS:s Träffpunkt Storgatan varje torsdag. Det totala antalet deltagare har varit 39, av vilka mellan 18 och 24 har kommit till träffarna. Träffarna som planeras av vår populära ledare sedan flera år tillbaka, Pirjo Piispanen, har bidragit till att intresset för träffarna stadigt vuxit. Gruppen har bjudit in intressanta gäster som konstnärer, musiker och haft filmvisning med temat finlands historia. Målning, musik och bingo har också ingått i programmet. Vid varje tillfälle har man haft lite gymnastik ledd av en medlem. Som tidigare har man firat högtider som påsk och jul med god mat och olika slags program, och en vårutflykt i till Gamla Uppsala har anordnats. Träffarna är mycket populära och verksamheten når alltfler finsktalande äldre. 
Rusukkis seniorgrupp arrangerade under hösten en Sverigefinsk kulturfest för alla åldrar på Storgatan. På festen fick man bl a lyssna på musik, möta konstnärer och författare och lyssna på musik. Några vågade sig ut på dansgolvet också. Barnen hade en pysselhörna och det bjöds på fika. Festen blev en succé och kommer att upprepas under 2020.
Den finskspråkiga bokcirkeln, vår äldsta verksamhet, fortsatte under 2019 i Stadsbibliotekets lokaler. Antalet medlemmar var 10 och under 2019 har man träffats engång i månaden under terminerna. Gruppen har varit populär och inte kunnat ta emot fler deltagare under året. 

Medlemmar

Vid årets början hade föreningen cirka 200 medlemmar. 2019 började vi pga de nya personskyddsreglerna begära in medlemsuppgifter digitalt och kunde få reda på exakt hur många barn varje familj hade och det medförde att vi under året kunde få veta det exakta antalet medlemmar.  Vid årets slut hade vi 242 medlemmar, varav 90 var barn.

Möten, kommunikation

Styrelsen har träffats 7 gånger under året. Vi har haft medlemsmöten 2 gånger under året. Vi har också kommunicerat med medlemmarna genom medlemsbrev, mail, Rusukkis blogg och facebooksida med tillhörande grupper för barnfamiljer och seniorer.

Samråd, nätverksträffar, seminarier

Delar av styrelsen har alltid deltagit i kommunens samråd. Under 2019 var det 9 samråd och teman vi samrådde om var bl a aktivitetsplanen för 2019, utbildningsfrågor, äldrefrågor, kulturfrågor. Ett viktigt samråd under året är det utökade samrådet då styrelsen får möjlighet att framföra sina viktiga frågor direkt till den högsta politiska ledningen i kommunen, med Erik Pelling (s) som ordförande på mötet. 
Styrelsen har varit representerad på följande andra möten:
-MR-dagarna, förmöte, för att påverka dagarnas tema när arrangemanget kommer till Uppsala hösten 2020.
-Länsstyrelsens regionala konferens om den förstärkta minoritetslagstiftningen
-Invigningen av konstverk Hiljainen vesi av Laura Könönen vid Resecentrum. Leena representerade den sverigefinska minoriteten och intervjuades. 

Slutord

Styrelsen har som vanligt haft mycket att bevaka vad gäller minoritetsfrågor under 2019. Många saker får vi fortsätta att arbeta med, medan vissa har vi vunnit framgångar i. Den lättaste delen att påverka har varit kulturfrågor medan den stora utmaningen har varit att anordna finskspråkig verksamhet väsentlig del av tiden till äldre samt barn vars föräldrar så önskar. Vi kämpar vidare. Glädjande är att medlemsantalet ökar och fler och fler sverigefinnar verkar bli medvetna om sina rättigheter. Ju fler stödmedlemmar vi har ju starkare förening blir vi. Vi har också förmånen att ha många barn och ungdomar som medlemmar, några som många sverigefinska föreningar har haft svårt att nå ut till. 
Följ gärna Rusukkis blogg https://rusukki.blogspot.com/?m=1 och 

Uppsala
2020-03-21
Rusukkis styrelse


Kommentit