17.6.2019

Ruotsista vaihto-oppilaaksi Suomeen

Ville Lindgren on reipas, juuri lukion ensimmäisen luokan päättänyt ruotsinsuomalainen nuori Uppsalasta. Kun Ville suunnitteli vaihto-oppilasvuoden viettämistä ulkomailla, Villen äiti ehdotti, että mitäs jos Ville lähtisikin Amerikan tai jonkin espanjankielisen maan sijasta vuodeksi isovanhempiensa kotimaahan Suomeen. 

Ville on aina ollut kiinnostunut suomen kielestä ja omista suomalaisista sukujuuristaan. Perhe viettää kesäisin aikaa kesämökillä Suomessa ja Ville on käynyt erilaisilla suomenkielisillä kesäleireillä niin Ruotsissa kuin Suomessa. Ville on kirjoittanut ja esittänyt hiphoppia suomeksi sekä toiminut useamman lukukauden apuohjaajana Rusukin Suomi-koulun 6-9 vuotiaiden ryhmässä Minnareissa. Ajatus vaihto-oppilasvuodesta Suomessa tuntui Villestä hienolta tavalta oppia lisää suomen kieltä sekä tutustua suomalaisiin nuoriin ja miten he puhuvat suomea:

”Haluaisin oppia puhumaan suomea vielä paremmin kuin nyt. Nyt puhun mummin ja ukin kieltä, minkä äiti on opettanut minulle ja haluaisin oppia enemmän semmoista nuorten kieltä.”

Ville lähtee elokuussa yhdeksi lukuvuodeksi Pälkäneelle, Tampereen eteläpuolelle, käymään paikallisen suomalaisen lukion 2. luokkaa. Vaihto-oppilasvuosi Suomessa järjestyi YFU-järjestön (Youth for understanding) kautta ja Ville pääsee Pälkäneellä asumaan suomalaisen perheen luokse sekä tutustumaan suomalaiseen kulttuuriin ja elämänmenoon yhdessä perheen kanssa. Vain harva lukiolaisnuori lähtee Ruotsista Suomeen vaihto-oppilaaksi, Ville kertoo:

”Olin juuri YFU:n valmistavalla leirillä ja siellä sanottiin, että heidän kauttaan ei ole mennyt ketään Ruotsista vaihto-oppilaaksi Suomeen ikinä tai ainakaan tosi moneen vuoteen.”

Ville on saanut sekä ihmetteleviä että hyviä ja kannustavaa kommentteja, kun hän on kertonut vaihto-oppilasvuodestaan.

”Ehkä Suomi on vähän liian lähellä, että nuoret eivät mieti, että sinnekin voisi mennä vaihto-oppilaaksi.”

Villen suomalaiset sukulaiset asuvat muualla Suomessa, joten Pälkäneen seutu on hänelle täysin uusi ympäristö. Lukio on myös suhteellisen pieni, siellä on vain yksi luokka jokaista lukion 1.-3. luokkaa kohden. Ville on seurannut Facebookissa tulevaa luokkaansa, mutta ei ole vielä tavannut uusia luokkakavereitaan. Vaikka Suomessa luetaan aikalailla samoja aineita kuin Ruotsissa, eroaa suomalainen lukio ruotsalaisesta lukiosta erityisesti kurssivalintojen suhteen:

” Suomessa ei ole ollenkaan linjoja kuten Ruotsissa, vaan kurssit valitaan itse. Jotkut ovat pakollisia, kuten suomen kieli, mutta luettavat aineet pitää valita itse ja rakentaa kursseilla oma linja.”

Ville pääsee itse valitsemaan luettavat kurssit lukukauden alussa. Hänestä olisi kiva lukea myös ihan uusia oppiaineita, mutta se riippuu koulun kurssitarjonnasta. Suomen kielen opiskelu tuntuu Villestä mukavalta ja positiiviselta haasteelta:

”Haluan tietysti lukea lisää suomen kieltä. Aluksi on varmaan vähän outoa, että kaikki opetus on suomeksi, mutta eiköhän se parissa viikossa ala tuntua helpommalta. Osaanhan minä kirjoittaa suomeksi aika hyvin, mutta ei sitä oikein ajattele, kuinka hankalaa se oikeasti on, ennen kuin on ihan pakko kirjoittaa suomeksi.”

Vaikka suomalaisessa lukiossa luetaan samoja aineita kuin Ruotsissa, pitää Villen kotiin palattuaan käydä lukion 2. luokka uusiksi. Mutta toisaalta on kiva keskittyä vaihto-oppilasvuoden aikana suomen kieleen ja tutustua suomalaiseen kulttuuriin ja elämänmenoon ilman paineita Ruotsin kurssien suorittamisesta.

”Vaihto-oppilasvuosi on ehdottomasti kokemuksen arvoinen” sanoo Ville. ”Saan tehdä hauskojakin juttuja Suomessa eikä tarvitse koko ajan miettiä Ruotsin lukiokurssien suorittamista.”

Villellä on edessään mielenkiintoinen ja jännittävä vuosi ja paljon uusia kokemuksia Suomessa, missä hän on tähän asti käynyt perheensä kanssa tai ollut kesäleirillä. Jännittääkö vaihto-oppilasvuosi ja lähtö Suomeen?

”Jännittää ja on samalla myös hauskaa. Suomi on maa, jossa olen käynyt vaikka kuinka paljon. Mutta kun on perheen kanssa käymässä Suomessa, on Ruotsi jotenkin aina mukana. Nyt pääsen itse tekemään siellä, mitä haluan suomalaisten kanssa.”

”Mutta jännittää myös, koska en tunne siellä ketään. Se on kuin hyppy tuntemattomaan.”

YFU-järjestö suosittelee viettämään koko vaihto-oppilasvuoden kohdemaassa ja osana isäntäperhettä, jotta nuori pääsee todella kokemaan kaikki paikalliset perinteet ja viettämään vuotuiset juhlapyhät kohdemaan tavalla. Koti-ikävää helpottaa viestintä perheen ja ystävien kanssa Ruotsissa, mutta tarkoitus on, ettei oma perhe tule käymään Suomessa Villen luona.

”Kyllä he pärjäävät kotona ilman minua”, Ville naurahtaa.

Rusukin puolesta toivotamme Villelle oikein hyvää vaihto-oppilasvuotta ja odotamme innoissamme, että kuulemme lisää Villen kokemuksista suomalaisessa lukiossa.

Villeä haastatteli Tuuli Uljas

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
YFU on kansainvälinen, voittoa tavoittelematon vaihto-oppilasjärjestö, joka on toiminut Ruotsissa vuodesta 1961.

Youth for Understanding (YFU) är en ideell organisation som i 50 år har jobbat med kulturutbyten för ungdomar i världen. YFU Sverige är en religiöst och politiskt obunden förening vars grundtanke är:

”Vi vill bidra till en positiv global förändring. Genom kulturutbyten vill vi bidra till ett öppnare sinne och hjärta, skapa ett lärande som förändrar liv och i förlängningen bidrar till att fler vill vara världsmedborgare.”

Idag medverkar över 50 länder i Youth For Understanding:s nätverk och varje år bildas nya nationella organisationer. YFU är en av världens äldsta, största och mest respekterade internationella utbytesorganisationer. Sedan 1951 har ungefär 226 000 ungdomar gjort utbyten med YFU över hela världen. Nu för tiden deltar varje år cirka 5 000 ungdomar i våra program. Över 12 000 aktiva volontärer över hela världen gör de här programmen möjliga.

Mer info från https://yfu.se

28.5.2019

Rusukin Suomi-koulun kevätpiknik

Lauantaina 25/5 vietettiin Suomi-koulun perhepiknikiä Vasa-puistossa. Sateisesta aamupäivästä huolimatta sää suosi piknikille osallistujia ja Suomi-koulun lapsilla, ohjaajilla ja vahemmilla oli mukava iltapäivä pelien, leikkien ja jäätelön merkeissä.

Suomi-koulussa on kevään aikana ollut kolme eri ryhmää, 6-9 vuotiaiden Minnarit, 10-12 vuotiaiden Salama sekä teineille tarkoitettu Kipinät hengailu-ryhmä. Minnari kokoontuu joka toinen lauantai Fyrisgårdenilla ja kolmen tunnin aikana ulkoillaan, leikitään, rakentaan lumiukkoja tai pelataan ulkopelejä läheisen koulun kentällä, syödään lounasta yhdessä, askarrellaan ja pelataan tai katsotaan elokuvia. Salama-ryhmä tapaa 2-3 viikon välein ja on kevään aikana ehtinyt käydä mm. valokuvanäyttelyssä, pelaamassa lasergamea, kokeilemassa karate-taitojaan ja pulkkailemassa talven viimeisillä lumilla sekä viettänyt leffailtaa. Kipinä-ryhmä on leiponut karjalanpiirkoita ja kokeillut thai-nyrkkeilyä sekä grillaillut ulkona. Kipinä-ryhmän nuoret toimivat myös pienempien ryhmissä apuohjaajina.

Lapsia on mukana toiminnassa paljon ja jokaisessa ryhmässä on hyvä yhteishenki, mahdollisuus kuulla ja puhua suomen kieltä ohjaajien ja muiden lasten kanssa - jokainen omien taitojensa mukaan.

Suomi-koulun kokoontumiset jatkuvat jälleen syyskuun alussa. Syyslukukaudella on Suomi-koulussa neljä ryhmää: 6-8 vuotiaille, 9-10 vuotiaille, 11-13 vuotiaille ja teini-ikäisille.

Toivotamme kaikille Suomi-koulun lapsille ja perheille sekä erityisesti reippaille ja iloisille ohjaajillemme ja apuohjaajillemme oikein aurinkoista ja hyvää kesää!
























2.5.2019

Bra presentation av minoritetspolitiken på minoritet.se!




www.minoritet.se har publicerat en bra genomgång av minoritetslagen inklusive alla ändringar från 2019. Den innehåller också frågor som du kan ställa till din egen kommun eller region / landsting. Du kan ladda ner hela presentationen via "Ska du informera om minoritetspolitiken?".







20.4.2019

Uutta suomalaista elokuvaa Fyrisbiografenissa: Aurora


Aurora käyttää päivänsä parhaan kaverinsa kanssa kynsiä taiteillen kynsiteknikkona ja yöt juhlien railakkaasti. Erään illan päätteeksi hän tapaa arktisella nakkikioskilla Darianin, joka yllättäen pyytää Auroraa pelastamaan henkensä. 

Darianin on löydettävä suomalainen vaimo saadakseen itselleen ja tyttärelleen turvapaikan Suomesta. Aurora vastaa kosintaan kieltävästi - Auroralla on tarpeeksi omiakin ongelmia ja aivan muita suunnitelmia elämälleen. Auroran mieli kuitenkin muuttuu, kun hän tapaa Darianin suloisen kahdeksanvuotiaan tyttären. 

Aurora suostuu auttamaan Dariania ja ryhtyy etsimään hänelle vaimoehdokkaita. Samalla kun Darian tutustuu mitä erilaisimpiin ehdokkaisiin, Auroran ja Darianin välit lämpenevät. Lopulta Auroran omat ongelmat kasautuvat ja Darianille löytyy täydellinen vaimoehdokas- mutta tekeekö täydellinen onnelliseksi ja voiko rakkautta paeta loputtomiin?
Lue lisää täältä.

19.4.2019

Kutsu avoimeen neuvonpitoon, ruotsinsuomalaiset ja vanhustenhuolto

Uppsalan kunta kutsuu kaikki ruotsinsuomalaiset kuulemaan syksyn ja talven 2018-19 aikana toteutetun tutkimuksen tuloksia ruotsinsuomalaisten vanhusten kokemuksista vanhustenhuollossa.

Avoimessa neuvonpidossa esitellään tutkimuksen tulokset ja on mahdollisuus kysymyksiin.
Neuvonpidossa puhutaan sekä suomea että ruotsia. Tarjolla kahvi ja voileipä.

Aika: keskiviikko 8. toukokuuta 2019, klo 17.00
Paikka: Stationsgatan 12, 4. kerros

Ilmoittautuminen viimeisintään 2. toukokuuta:
nina.klinge-nygard@uppsala.se
tel. 018-727 18 32


15.4.2019

Musikkollot/SVT Finska etsii suomenkielisiä lapsia uudelle kaudelle!

Tykkäätkö musiikista? Haluatko lähteä hauskalle leirille?
Tai tunnetko lapsen joka ehkä haluaisi?
SVT Finska hakee 10-12 -vuotiaita suomenkielisiä lapsia ohjelmaan Musikkollot.

Tee videopätkä jossa esittäydyt ja esität haluamasi kappaleen. Meilaa osoitteeseen musikkollot@svt.se viimeistään 17.05.19!


6.4.2019

Rusukki on lapsirikas ruotsinsuomalainen yhdistys!


Yhdistyksemme on nuori ja moderni. Jäsenmäärä kasvaa joka vuosi. Tällä hetkellä jäseniä on 236 (2019-04-06). Rikommeko 250 rajan kohta?

Uppsalan ruotsinsuomalaisten kieli- ja kulttuuriyhdistys (Rusukki) perustettiin keväällä 2010, kun Uppsalan kunta liittyi suomen kielen hallintoalueeseen. Rusukin päätehtävä on vahvistaa suomen kielen asemaa Uppsalassa. Jatkamme myös vuonna 2019 Uppsalan kunnan ruotsinsuomalaisia koskevan vähemmistötyön seuraamista ja siihen vaikuttamista. Meillä on eri-ikäisiä jäseniä koska tuemme eri-ikäisten tarpeita -vauvasta vaariin! Oma lasten ja nuorten toimintamme, Uppsalan Suomi-koulu, on kasvanut vuosien mittaan ja meillä on ja kolme ryhmää. Avoin esikoulu vetää perheet ja pienemmät lapset Fyrisgårdenin tiloihin. Suosittu eläkeläistoiminta jatkuu myös edelleen.

Tule sinäkin tukijäseneksi! Liity tästä!
Huhtikuussa tukijäsenyys on ilmainen 18-29 vuotiaille!




(Aikuisia on 153)

(Lapsia on 83)

4.4.2019

2.4.2019

Rusukin kevätkokous pidetty 30.3. Fyrisgårdenilla!

Rusukin kevätkokous pidettiin 30.3. tavalliseen tapaan Fyrisgårdening tiloissa Uppsalan keskustassa. Väkeä oli kokoukseen tullut ilahduttavan paljon hyvin kauniista kevätsäästä huolimatta. Kuvien alta löytyy Rusukin toimintakertomus vuodelta 2018 sekä hiukan tilastoa Rusukin jäsenistä.




Beate esitteli Rusukin jäsenistä tekemäänsä tilastoa. Ikäjakauma on meillä huomattavan tasainen verrattuna moneen muuhun vastaavaan yhdistykseen. Beaten luvut löytyvät toimintakertomuksen alta.



Maria Probst, Onnelan toiminnanjohtaja, ja Tuija Löfgren esittelivät hoitokoti Onnelan toimintaa ja nykytilannetta. 





Kahvi ja pulla maistuivat kokousväelle.













Lopuksi Jouni Sinisalo viihdytti meitä kauniin nostalgisella hanurinsoitolla.









Uppsalan ruotsinsuomalaisten kieli- ja kulttuuriyhdistys (RUSUKKI)
Sverigefinnarnas språk- och kulturförening i Uppsala

Verksamhetsberättelse 2018

Under året 2018 har Sverigefinnarnas språk- och kulturförening (Rusukki) fortsatt att arbeta för finska språket och kulturen inom Uppsala kommun. En viktig del av föreningens uppgifter har varit att aktivt delta i de samrådsmöten som kommunen har ordnat för representanter för de finsktalande i kommunen och som minoritets- och minoritetsspråkslagen förutsätter.

Utöver samrådsmöten, styrelsemöten samt vår- och höstmöten har föreningen också anordnat en mängd aktiviteter som beskrivs närmare nedan. En stor del av verksamheten har ägt rum på Fyrisgården (se www.fyrisgarden.se).

Styrelsen 2018
Ordförande: Beate Hyttinen Lindgren
Vice ordförande: Leena Huss
Sekreterare: Tuuli Uljas
Kassör: Marita Goodrich
Övriga ordinarie ledamöter: Sirkka-Liisa Ekman, Pirjo Piispanen, Anna Pilvinen och Hanna Tynkkynen.

Antalet medlemmar i föreningen december 2018: 200.

Möten inom föreningen
·       Styrelsemöten: 10/1, 27/2, 7/3, 9/4, 23/5, 12/9, 16/10, 20/11.
·       Vårmöte: 21/4
       Höstmöte: 24/11

Samrådsmöten med kommunen som styrelsemedlemmar deltagit i:
·       22/1 (Aktivitets- och åtgärdsplan 2018)
·       12/3 (Utbildning)
·       16/4 (Äldrefrågor)
·       28/5 (Statistik)
·       19/9 (Utbildning)
·       22/10 (Kultur)
·       20/11 Utökat samråd (se nedan); samma kväll även samråd (Äldrefrågor)
·       10/12 (Åtgärds- och aktivitetsplan inför 2019).

Utökat samråd med politiker den 20/11. Politiker från de flesta partierna deltog i mötet. Vi visade en film där vi samlat ett antal sverigefinnar från Uppsala som berättade om vad de önskade eller tyckte var viktigt när det gäller politiken gentemot sverigefinnarna och finskan i Uppsala kommun. Filmen blev mycket uppskattad av politikerna.

Onnela/Fortuna samt andra äldrefrågor
Under 2018 fortsatte Rusukki att följa utvecklingen på äldreboendet Onnela/Fortuna. Någon reklamkampanj för att locka fler äldre till Onnela lyckades vi inte åstadkomma eftersom kommunen inte anser sig kunna göra reklam för en privat firma som Attendo. En kartläggning av de äldre och äldrevården för finsktalande i Uppsala kommun påbörjades. Rusukki och den övriga samrådsgruppen fick träffa projektteamet och ge synpunkter på deras planer.

Avdelningen Huvikumpu, Hällby förskola, har 36 platser avsedda för finsktalande barn. Några platser varje månad har varit tomma och de har fått täckas av statsanslaget. Behovet av platser på andra sidan staden har diskuterats.

När det gäller modersmålsundervisningen började höstterminen för första gången klart tidigare än vad som varit fallet under de föregående åren. Undervisningstiden har inte ökat trots att vi ständigt lyft problemet med för lite undervisning i finska i grundskolan. Vi ser fram emot att Jarmo Lainios utredning ska leda till resultat så att något äntligen kan göras åt undervisningsproblemet i Uppsala.

Barn- och ungdomsverksamhet finansierad av kommunens förvaltningsområdespengar

*Småbarnsverksamheten Avoin esikoulu utgör en mötesplats för småbarn och deras föräldrar eller mor/farföräldrar och erbjuder en verksamhet som lockar barnen och de vuxna att tala, fika, sjunga och pyssla tillsammans på finska. Träffarna äger rum på Fyrisgården på fredagar kl. 10-13. Småbarnsverksamheten är ett bra tillfälle att informera föräldrar om minoritetsbarns rättigheter samt marknadsföra den finskspråkiga förskoleavdelningen Huvikumpu till nya sverigefinska familjer. Under 2018, Avoin esikoulus 6:e år, fortsatte verksamheten att vara populär bland både gamla och nya familjer. Barnen fick leka, måla och pyssla med sådant som hör till olika högtider eller årstider, exempelvis bakade man bullar och gräddade pepparkakor. Under 2018 fortsatte också den mycket glädjande trenden med mor- eller farföräldrar som deltog i träffarna med sina barnbarn och därigenom ville fortsätta att stärka överföringen av finska språket till nya generationer. Vid några tillfällen under 2018 var så många som fem mor- eller farmödrar på plats med sina barnbarn. Även föräldrar, mammor och pappor i den andra generationen deltog i verksamheten. Under 2018 hade Avoin esikoulu sammanlagt 29 träffar (15 gånger under januari-juni och 14 gånger under september-december). Som mest deltog 12 barn i träffarna (i medeltal 8-10 barn). Barnens åldrar varierade mellan bara några veckor och upp till 5 år.

*De finska sagostunderna på Uppsala stadsbibliotek fortsatte även under 2018. En finsk sagostund hölls i anknytning till Uppsalas kulturnatt och bibliotekets flerspråkiga program. Sammanlagt hölls 7 sagostunder under våren och hösten. Barnens antal varierade mellan 2 och 7 år. Sagostunderna kommer inte att fortsätta i 2019 på grund av för få deltagare, men kan återupptas senare om intresserade föräldrar hör av sig.

*Uppsala Suomi-koulu är en föreningsaktivitet för sverigefinska barn där de får ha roligt och samtidigt tala finska med jämnåriga vänner. Verksamheten har funnits sedan 2011 och sedan våren 2018 har Suomi-koulu tre grupper. Barngruppen Minnarit har verksamhet för skolbarn mellan 6 och 9 år. Salamagruppen tar emot 10-12-åringar och ungdomsgruppen Kipinä riktar sig till tonåringar. Ungdomsgruppen träffas en gång i månaden på lördagkvällar. Barngruppen Minnarit träffas varannan lördag förmiddag och Salama på lördagseftermiddagarna. Uppsala Suomi-koulu utgör sedan flera år tillbaka ett mycket populärt inslag i Rusukkis verksamhet. Ett 40-tal barn i åldrarna 6-16 år har deltagit i en eller flera av Suomi-koulus aktiviteter. Under 2018 träffades Minnaritgruppen 18 gånger, Salama 16 gånger gånger och Kipinä 10 gånger. Förutom dessa lördagsträffar arrangerades en hel del utflykter till badhus, Turbo aktivitetscentrum, lasergame etc. I början av 2018 fick Salama och Kipinä laga finsk mat tillsammans på Uppdrag:Köket i ledning av finsktalande Kaija Carlsson. Under våren gjordes en dagsutflykt till Furuvik. Under sommaren hölls ett dagläger med teaterlekstema. Vi provade på att ha två barngrupper efter ålder och hade rekordmånga deltagare (26 barn). 

Under 2018 har vi fortsatt att ha några av våra ungdomsmedlemmar från Kipinägruppen som assistenter i de yngre grupperna. På det sättet får de agera förebilder till de yngre och själva känna att de har nytta av sin finska. Ett mycket omtyckt inslag tycker både föräldrar och barn, samt de unga aktiva.

Verksamhet för vuxna och pensionärer finansierad med hjälp av kommunens förvaltningsområdespengar

*Seniorträffar har anordnats på Träffpunkt Storgatan 11 varje torsdag kl. 11-13. Det totala antalet deltagare har varit 34, av vilka mellan 18 och 24 har kommit till träffarna. Träffarna har en ledare som planerar programmet och framför allt detta har bidragit till att intresset för träffarna stadigt vuxit. Gruppen har bjudit in intressanta gäster, till exempel personal från Onnela som berättade om verksamheten på den finskspråkiga avdelningen, och en annan gäst som visat hur man gör små konstverk av natursnöre. Målning, musik och bingo har också ingått i programmet. Som tidigare har man firat högtider som påsk och jul med god mat och olika slags program, och en vårutflykt i form av en dagskryssning till Åland har anordnats. Träffarna är mycket populära och verksamheten når alltfler finsktalande äldre.

*Den finskspråkiga bokcirkeln, vår äldsta verksamhet, fortsatte under 2018 i Stadsbibliotekets lokaler. Antalet medlemmar var 10 och under 2018 träffades man 10 gånger: 18/1, 15/2, 15/3, 12/4, 24/5, 29/8, 26/9, 24/10 , 21/11 och 12/12. Böckerna som diskuterades under träffarna var Rosa Liksom: ”Everstinna”, Tove Jansson: ”Bulevardi”, Juha Hurmes:”Niemi”, Jenni Haukio:”Katso pohjoista taivasta”, Kaari Utrio: ”Hupsu rakkaus”, Heidi Köngäs: ”Sandra”, Eve Hietamies: ”Hammaskeiju”, Miika Nousiainen:”Juurihoito”, Pauliina Rauhala:”Taivaslaulu”, Anna-Leena Härkönen: ”Ihan ystävänä sanon” och Maaret Kallio: ”Inhimillisiä kohtaamisia”.

Övrigt  

*Under kommunens egen sverigefinska fest på Uppsala Konsert och Kongress den 8 december bidrog två av Suomi-koulus deltagare och även Pirjo Piispanen från vår styrelse genom att ordna pysselaktiviteter för barnen. Tuuli Uljas, även hon en styrelsemedlem, medverkade som moderator. Rusukki hade ett eget bord med material om våra verksamheter, och många besökare stannade där och ville veta mer om vad vi gör.

*En deltagare i Suomi-koulus Kipinä och två från Minnarit deltog i bibliotekets referensgrupp 2018 för finskspråkig barnlitteratur.

*Jarmo Lainio från utredningen Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk SOU 2017:91 var inbjuden talare på Rusukkis höstmöte.

*Styrelsen deltog i processen med Könönens konstverk Hiljainen vesi / Silent water som ska installeras på sin plats i stationsområdet i år. Vi har flera gånger påpekat att det finska namnet på konstverket ska finnas med synligt, inte enbart det engelska namnet.

*Före valet frågade vi de politiska partierna hur de såg på minoritetsfrågorna. Deras svar publicerades i Rusukkis blogg.

*Styrelsen har lyft flera problem under samråden och i några fall kunnat åstadkomma förbättringar:
-       - Styrelsen har under lång tid påpekat att vi inte vet hur situationen är för alla äldre som inte har plats på Onnela. Under 2018 startade äntligen en kartläggning som vi har kunnat följa under året. Kartläggningen ska vara färdig i 2019, och i maj kommer den att presenteras i ett öppet samråd för allmänheten i Uppsala.
-       - Rusukki har länge påtalat problemet att modersmålsundervisningen börjar så sent på höstterminen och äntligen fick vi gehör. Hösten 2018 behövde inget barn vänta mer än 2 veckor på start.
-       - Styrelsen har tagit upp modersmålslärarnas svåra arbetsvillkor och diskuterat frågan på flera samråd, en gång tillsammans med lärarnas representanter. De verkade nöjda med att ha blivit inbjudna till samrådet och att vi visat att vi stöder deras arbete och vill vara med om att förbättra deras villkor.
-       - Styrelsen har påpekat att en enspråkig svensktalande person anställts på Huvikumpu och diskuterat detta med den ansvariga tjänstemannen, som inte var medveten om saken men lovade följa upp den.
-       - Styrelsen har flera gånger lyft frågan om finskspråkig hemtjänst för äldre och frågan om kunskaper som merit när personal rekryteras.
-       - Vi har flera gånger hittat felaktigheter på kommunens hemsida beträffande minoritetsfrågor och vi måste ständigt bevaka denna.
-       - Styrelsen har i flera omgångar tagit upp frågan om hur anslaget för kultursatsningar ska användas så att det gagnar det finska språket. Vi har till exempel påpekat att det inte är lämpligt att bekosta ljusinstallationer utan någon koppling till det finska språket eller sverigefinsk kultur med dessa medel.
-         - Under våren 2018 skrev vi till Uppsala Region och tog upp avsaknaden (sedan flera år tillbaka i tiden) av lagstadgade samråd mellan Regionen och den sverigefinska befolkningen. Vi påpekade också att Regionen enligt Länsstyrelsens årsrapport 2017 endast använt 40 % av det statsanslag på 250 000 som de får för att de ingår i förvaltningsområdet för finska språket. Ett samråd anordnades till slut i höstas och vi trodde att vi äntligen fått gehör för vår sak. Efter det har inget hänt av det som utlovades på samrådet och vi har inte heller fått svar på de två brev som vi skickat till dem sedan dess. Skälet kan vara att det inte finns någon ansvarig person för minoritetsfrågor inom Regionen. Under 2019 måste vi fundera på hur vi ska gå vidare.

*Föreningen har en egen blogg, http://rusukki.blogspot.se/ och även en facebooksida, https://www.facebook.com/Rusukki, som uppdateras kontinuerligt och som utöver föreningsinformation också innehåller nyheter om andra finskspråkiga arrangemang i Uppsala med omnejd.

Från och med 2018 har det blivit möjligt att betala medlemsavgiften via swish. Numret är 1230 316 729


Lopuksi jäsenistön ikäjakautuma. Maksaneita jäseniä on tällä hetkellä 229.