Så svarar Uppsalas politiker och partier till Rusukki inför valet 2018

Rusukin johtokunta lähetti 10.8.2018 kaikille Uppsalan puolueille kirjeen, jossa tiedusteltiin, kuinka puolueet suhtautuvat kansallisia vähemmistöjä koskeviin asioihin sekä millaisen kannan nämä ottavat ruotsinsuomalaisille keskeisiin kysymyksiin koskien lakia kansallisista vähemmistöistä ja vähemmistökielistä. Kirjeessä tuotiin esiin mm. Ruotsin toistuvasti saama kritiikki kansallisten vähemmistökielten asemasta sekä lasten oikeudesta äidinkieleen ja sen opetukseen kouluissa sekä vanhustenhuoltoon suomen kielellä. Puolueille esitettiin seuraavat kolme kysymystä:

1. Hur ställer sig ditt parti till att öka de sverigefinska barnens reella möjligheter att utveckla både sin svenska och sitt modersmål, en rätt som dessa barn har enligt Europarådets konventioner som Sverige har ratificerat, enligt gällande lagstiftning i Sverige?

2. Hur kan vi garantera äldrevård på finska för dem som förlorat sin svenska och som på grund av det riskerar att isoleras?

3. Undersökningar har visat att allmänheten har dålig kännedom om de nationella minoriteterna i Sverige. Vad tänker ni om det och vad vill ni göra åt saken?

Olemme 31.8.2018 mennessä saaneet alla olevat vastaukset Keskustapuolueelta, Feministisk initatiivilta, Liberaaleilta, Sosiaalidemokraateilta ja Vasemmistopuolueelta. Ympäristöpuolue on vastannut Rusukille palaavansa asiaan mahdollisimman pian.

Rusukki on puoluepoliittisesti ja aattellisesti sitoutumaton yhdistys. Esittelemme puolueiden vastaukset aakkosjärjestyksessä.

Joakim Holmertz (C), Politisk sekreterare, Centerpartiet Uppsala kommun

1.    Centerpartiet tycker det är viktigt att barn har möjlighet att studera sitt modersmål. Dessvärre är det ofta svårt att rekrytera tillräckligt med kompetent personal för att tillgodose behovet av modersmålsundervisning. Utöver bristen på kompetens i flera språk, är ett vanligt bekymmer att behovet av modersmålsundervisning är så begränsat att det endast motiverar deltidstjänster, vilka ratas av många potentiella kandidater. Centerpartiet driver på för mer e-lärande i Uppsala, något som bland annat skulle möjliggöra fjärrundervisning. På så vis skulle modersmålsundervisning kunna samordnas mellan flera skolor eller till och med mellan olika kommuner. Det skulle möjliggöra ett bättre utnyttjande av tillgänglig kompetens, liksom fler heltidstjänster inom modersmålsundervisning. På nationell nivå drev Centerpartiet på för att underlätta fjärrundervisning när vi satt i regeringsställning 2006-2014.

2.     En viktig del av en kvalitativ äldrevård är att bryta ensamhet och isolering. Detta inbegriper självfallet att se till att äldre personer kan kommunicera med sina vårdgivare. I Uppsala finns äldreboenden med finsk inriktning, vilket vi tycker är positivt. I dagsläget är det inte ett problem att det saknas äldreboendeplatser för finskspråkiga, tvärtom så vittnar boenden med denna inriktning om att det är efterfrågan på finsk inriktning inte är stor nog för att fylla tillgängliga platser. Därtill är det viktigt att kommunen har finskspråkig personal inom hemtjänsten, för alla de äldre som i huvudsak klarar sig själva men som kan behöva hjälp med städning, att handla, etc.

3.    Uppsala är ett mångkulturellt samhälle vilket Centerpartiet tycker är positivt. Vi tycker det är viktigt att kommunen regelbundet och kontinuerligt gör insatser för att öka förståelsen för olika kulturer och vad som förenar respektive skiljer dem åt. Centerpartiet vill att Uppsala ska byggas på en gemensam värdegrund byggd på alla människors lika värde, jämställdhet och öppenhet.

Carmen Blanco Valer (F!), Antirasistisk talesperson, Feministiskt Initiativ

1.     Feministisk Iniativ är ett antirasistiskt feministiskt parti och uppfattar därför minoritetspolitiken som en del av vår antirasistiska arbete. I vårt partiprogram formulerar vi följande: Fi ska verka för att den rasism, fientlighet och diskriminering som riktas mot de nationella minoriteterna aktivt motarbetas.  Fi ska verka för en ändring av grundlagen så att de nationella minoriteterna lyfts fram. Det finns idag ingen särskild bestämmelse som synliggör minoriteterna eller minoritetsspråken i svensk lagstiftning. Ett grundlagsskydd för de fem nationella minoriteterna skulle vara en markering av minoriteternas och minoritetsspråkens betydelse för det svenska samhället. Fi ska verka för att de brister vad gäller möjligheter till utbildning i de nationella minoritetsspråken i Sverige avhjälps, framför allt tillgång till lärare och läromedel. Fi ska verka för att kunskap om kvinnors och mäns situation inom samtliga nationella minoritetsgrupper ska öka så att de inte undantas från det jämställdhetsarbete som pågår utanför minoritetsgrupperna. Fi ska verka för att kompetens i Sveriges minoritetsspråk och kunskaper om minoriteters villkor finns vid alla myndigheter.
Vi anser att hemspråk under barnens tidiga år är av största vikt dels för stabil och harmonisk självbild och självförtroende som på sikt leder till god psykisk hälsa och även en harmonisk inlärning. Dvs. hemspråksbasen är en förutsättning som banar väg för livet och arbetslivet. Statistiken visar nämligen att just psykisk hälsa är ett problemområde för många av de etniska minoriteterna som drabbas oftare av fysisk ohälsa än majoritetsbefolkningen.. Senast nu i maj i samband med förhöret som FN-kommittén mot rasism och diskriminering CERD, utsatte Sverige för, lämnade Svenska FN-förbundets rekommendationer om att svenska staten bör anstränga sig mer för att se till att kommunerna respekterar och garanterar rätten för den sverigefinska minoriteten att få sitt hemspråk på grundskolenivå. F! stödjer denna rekommendation och vill verka för att förverkliga den.

2.     Vi vet att lagen säger redan nu att nationella minoriteter och minoritetsspråk särskilt i de kommuner som är förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli eller samiska. Trots detta rapporterar representanter för minoriteten att kommunerna har svårt att klara av att tillgodose efterfrågan på service och omvårdnad på minoritetsspråk. Detta måste vi ändra på. Ingen människa som under hela sitt liv slitit och bidragit till Sveriges välfärd skall vid livets slut riskera att bli isolerad för att den glömt det språk som den lärt sig i ett senare skedde i livet. Men även om en inte glömt svenskan, inser vi att rätten att tala i sitt hemspråk i en etapp av livet då tillbakablickar och känslor och minnen fyller en viktig funktion för ens livskvalitet är av största vikt. Som en konsekvens av dessa visioner vill vi inom kommun, landsting och riksdagen arbeta för:
Att personal inom äldreomsorg skall ha både språk såväl som kulturkompetens. Personal inom äldreomsorg, inte minst administrativ personal och politiker skall få möjlighet att fortbildas kring lagen om nationella minoriteter. Information riktad till de äldre och deras anhöriga skall finns tillgänglig även på minoritetsspråken.

3.     Feministiskt Initiativ anser att den kulturella mångfalden är en rikedom för oss alla och inte ett problem. Vi vill arbeta för rasism och diskrimineringsfria och interkulturella samhällen. I en sådan läggs ansvaret för en lyckad integration även hos majoritetsbefolkningen och inte bara hos minoriteterna. Alltså anser vi att majoritetsbefolkningen måste också folkbildas och bildas i en interkulturell anda och lära sig mer om minoritetskulturerna.  Särskilt oro för att detta inte skall kunna förverkligas känner vi nu, när nationalistiska strävanden arbetar för att bygga homogena stater, baserade på tvångsassimilering och förtryck på de nationella minoriteterna. Dessa krafter påverkar i sin tur inte även de övriga partierna som faller lätt i en normalisering av rasismen och diskrimination. Därför anser vi att det är viktigare än någonsin med riktade utbildnings- och folkbildningssatsningar avsedda att motverka rasismen och särskilda insatser riktade mot de statliga myndigheterna så att dessa skall förstå att det ligger i deras uppdrag att skydda de nationella minoriteternas rättigheter och därmed värna om demokratin.

Helena Hedman Skoglund (L), Politisk sekreterare, Liberalerna Uppsala

1.   Det är viktigt för oss att det finns en bra modersmålsundervisning och vi tycker att varje barn med ett annat modersmål redan i förskolan ska ha rätt att regelbundet träffa sin modersmålslärare. Barn som talar minoritetsspråk har redan den möjligheten vilket är bra. Det stärker så väl deras finska som svenska.  Vi är positiva till att se över om stödet går att utöka.

2.    I Uppsala finns ett boende i Sävja för finsktalande och det är viktigt att värna om detta. I våras fanns där lediga platser. Vi vill att äldre med hemtjänst ska kunna möta personal som talar deras eget språk så långt det är möjligt.

3.   Det är viktigt att öka kunskapen om våra nationella minoriteter i förskola, skola och via public service med tex dokumentärer. Vi tycker även att personal i skola, vård och omsorg ska utbildas om de nationella minoriteterna och deras särställning.

Johan Ekström (S), pressansvarig, Socialdemokraterna i Uppsala

1.    För oss Socialdemokrater går satsningar på skolan framför stora skattesänkningar. Ett stort hinder för att kunna garantera undervisning i det finska språket är bristen på behöriga och legitimerade lärare. Därför vill vi höja lärarlönerna och satsa på karriärvägar i yrket genom bl a fortbildning på akademisk nivå. Och vi vill anställa fler lärarassistenter och andra stödresurser som gör att lärarna kan fokusera på sin undervisning.  Uppsala kommun erbjuder idag utökad tid för undervisning i finska språket jämfört med andra modersmål inom både förskoleklass och åk 1-5. I åk 1-3 erbjuds 60 minuter. Vi har under mandatperioden tillfört kommunala resurser för att kunna erbjuda utökad tid.  I förskolan vill vi fortsatt erbjuda modersmålsstöd i finska språket. Vi ställer oss positiva till den (S)-ledda regeringens initiativ till den utredning som föreslår en förstärkning av undervisningen i de nationella minoritetsspråken i hela landet. Genom att göra språkundervisning i de nationella minoritetsspråken till ett eget ämne och en del av skolans timplan kan vi höja finskans status samt även förbättra möjligheten att rekrytera och fortbilda lärare. Vi ser också positivt på att kommunerna ska vara skyldiga ett erbjuda en minsta garanterad undervisningstid. För oss går det före stora skattesänkningar för de som tjänar mest.

2.   Vår politik tar sin utgångspunkt i att äldre själva ska få bestämma över sitt liv och sin vardag - oavsett om det handlar om deltagande i arbetslivet, få hjälp från hemtjänsten. Vårt mål är att våra äldre ska kunna leva ett aktivt och gott liv efter pensionsåldern. Vi vill förbättra våra äldres möjligheter att leva hälsosamma och oberoende liv med ökad delaktighet i samhällsfrågor. Det är därför viktigt att äldreomsorg finns på finska och vi är stolta över det boende som idag finns i Sävja. För att bryta isoleringen och ensamhet hos äldre vill vi stötta föreningar och organisationer som anordnar möten och aktiviteter för äldre. Att stötta aktiviteter på finska kan vara en del av detta. Vi kommer också alltid stå upp för möjligheten till att ha dubbla pass. 

 

3.  Vi ser positivt på åtgärder för att öka kunskapen om sverigefinsk kultur och svenskfinländarnas historiska band till Sverige, gärna genom historieundervisningen i skolan. För att förbättra undervisningen krävs satsningar på fler lärare och ökade studiero, istället för skattesänkningar.

 

Ilona Szatmári Waldau (V), kommunalråd, Vänsterpartiet Uppsala

1.     Uppsala ska självklart minst ge de sverigefinska barnen de rättigheter som de har enligt lag, gärna mer. Den situation som är nu där modersmålslärarna också ska stödja förskolans arbete är inte tillfredsställande. De barn som inte går på Huvikumpu ska ha språkstöd på finska i sin förskola.  Vi vill också att modersmål ska ge meritpoäng så att ungdomarna väljer att fortsätta med modersmål även på gymnasiet.

2.     Vi vill att äldreboendet för finsktalande, Fortuna Onnela, ska drivas i egen regi så att vi som kommun kan garantera den rätta språkkompetensen. Det är också viktigt att det finns finsktalande inom hemtjänst och hemvård. Inte bara för språket utan också för att kunna jobba med minnen, som mat, sånger och traditioner. 

3.     Vi har drivit att skolorna ska uppmärksamma de nationella minoriteternas högtids- och minnesdagar. Under mandatperioden har kommunen, bl.a. på Vänsterpartiets initiativ, börjat uppmärksamma flera av dessa dagar och i samband med det informerat om minoriteterna. Vi vill fortsätta det arbete som vi påbörjat.