26.11.2019

Uppsalan kunnan suomenkielinen juhla UKK:ssa 7.12. klo 14-16!

(Kuva viime vuoden juhlista)

SUOMENKIELISET JUHLAT - OHJELMA
FEST PÅ FINSKA - PROGRAM

Juhlimme musiikilla ja runoilla suomalaisia juuriamme! Ohjelma esitetään sekä suomeksi että ruotsiksi.
Med både musik och poesi firar vi våra finska rötter! Programmet är på finska och svenska.

Videokulma ja lasten puuhanurkkaus, infopöytä alkaen klo 14.00
Filmhörna och pysselbord för barn samt informationsbord öppnar 14.00

14.30 Pullakahvit
14.30 Kaffe och bulle

15.00 Juontajat Tuuli Uljas och Anna Franzén
15.00 Konferencierer Tuuli Uljas och Anna Franzén

Tervetuliaispuhe Linda Eskilsson, kunnanneuvos
Välkomsttal av Linda Eskilsson, kommunalråd

Musiikkia: "Meijän laulut mairehimmat”, Eila ja Elin Pöllänen
Musik: ”Våra sötaste sånger” Eila och Elin Pöllänen

Suomalaista, ruotsinsuomalaista ja suomenruotsalaista naisrunoutta. Lausuntaa ja musiikkia. Ani Henttonen ja Pirjo Hamilton lukevat ja Tiina Pukkila Sarilidou soittaa
Finsk, sverigefinsk och finlandssvensk kvinnolyrik uppläsning och musik. Ani Henttonen och Pirjo Hamilton läser och Tiina Pukkila Sarilidou spelar

Musiikkia:
"Meijän laulut mairehimmat”, Eila ja Elin Pöllänen
Musik: ”Våra sötaste sånger” med Eila och Elin Pöllänen

16.00 Juhlat päättyvät
16.00 Festen avslutas

Paikka ja aika: Uppsala konsert & kongress, lauantai 7. joulukuuta 2019 klo 14.00-16.00
Plats och tid: Uppsala konsert & kongress, lördag 7 december 2019 kl. 14.00-16.00

TERVETULOA / VÄLKOMNA!


23.11.2019

Rusukin syyskokous pidetty 23.11.2019


Rusukin sääntömääräinen syyskokous pidettiin Fyrisgårdenilla lauantaina 23.11. Ensin käsiteltiin kokousasioita ja mietittiin muun muassa, miten eläkeläisten toivomuksia voitaisiin ottaa paremmin huomioon tulevana vuonna. Suomi-koulun lapset kävivät näyttäytymässä, kun tarjolla oli karjanpiirakoita, suklaakonvehteja,  pullapitkoja ja muuta hyvää. Kokouksen lisäohjelmana oli tällä kertaa Tuuli Uljaksen maisterintutkinnon opinnäytetyö "Mä oon niinko ... ruotsinsuomalainen". Om sverigefinska barns identitetsarbete". Oli hauska kuulla, että tutkimukseen osallistuneilla kaksikielisillä lapsilla oli todella myönteisiä ajatuksia sekä omasta identiteetistään että suomen kielestä. Kokouksen päätteeksi näytettiin myös kunnan teettämä lyhytfilmi "Hiljainen vesi / Tyst vatten”, joka kertoi samannimisen ruotsinsuomalaisille omistetun julkisen taideteoksen syntyvaiheista siihen asti, että se tuotiin Uppsalaan Juvelen-rakennuksen edustalle.
Keskustelua kokouspöydän ääressä
Tarjolla oli myös tyypillisiä (ruotsin)suomalaisia herkkuja!
Beate Hyttinen Lindgren (kuvassa vasemmalla) jatkaa Rusukin puheenjohtajana myös ensi vuonna.
Tilda Suomi-koulusta kävi myös tervehtimässä meitä!
Tuuli Uljas esitteli ruotsinsuomalaisten lasten ajatuksia omasta identiteetistään.
Ruotsinsuomalaisuudesta on lasten mukaan hyötyä esimerkiksi, jos aikoo Suomen presidentiksi!










20.11.2019

Om vikten av att använda rätt ord - fb-inlägg av Petra Palkio


Ett tankeväckande fb-inlägg av Petra Palkio den 14 november 2019:

En variant av engelskans populära talesätt "Knowledge is power." Använder "Language is power" istället. Av goda skäl.

Kieli on valtaa.
Språk är makt.
I dag, i morgon, alltid.

Spelar ett ord eller rätt användning av olika begrepp någon roll?

Talar man om en autokton minoritet med tillhörande språkliga rättigheter är begreppen avgörande.

En grupp som exempelvis har nationell minoritetsstatus, kan vi inte kalla lite lägligt för vad som helst, inte ens något som är lite ditåt. Då missar man hela poängen.

Att utgå ifrån individens eller majoritetens perspektiv fungerar heller inte, utan att något viktigt då riskerar att falla åt sidan. Ett perspektiv som innefattar ett minoritetstänk behövs och förståelsen för att en gruppnivå ingår i det perspektivet.

En grupp utav fem nationella minoriteter i Sverige med särskilda rättigheter heter sverigefinnar. Begreppet används sällan konsekvent.

...Finne, finländare, finsk, med finskt ursprung. Sverigefinländare, sverigefinne. Läser du skillnaderna?

Att tala om "finska verksamheter", "finnar", "finländare" osynliggör, när man inte beskriver något från och i vårt grannland Finland, utan skulle synliggöra något som finns i och tillhör Sverige.

Sverigefinnarna är nämligen Sveriges i antal största nationella minoritet. Det är också färre antal unga inom minoriteten som identifierar sig som "finländare" eller "finnar". Termerna är inte nödvändigtvis så inkluderande. De blir oftast rentav felaktiga. Barns och ungas rätt till sin kulturella identitet och rätten till deras nationella minoritetsspråk ska särskilt skyddas och främjas.

Dessutom kan den ofta välmenande begreppsförvirringen (som är en produkt av okunskap här i Sverige) i vissa fall försvåra, eller omöjliggöra möjligheterna till självidentifikation. Grundpelaren i att medvetandegöra en nationell minoritetsidentitet.

Assimilationstrycket är en börda för minoriteten och rätt ofta ett hinder redan utan att man dessutom osynliggör begreppen också. Ansvaret vilar redan för mycket och på fel axlar. Minoriteten ansvarar för att överbrygga och tolka. Gång på gång.

Vi som tillhör en nationell minoritet kan också (som i mitt fall) ha många olika identiteter samtidigt. En kavalkad av överlappande identiteter. Absolut. Meistä on moneksi! 👍

Tänk dig tanken, vad allt som kan åstadkommas om minoriteten, politiken och åtminstone kommunerna som ingår i finskt förvaltningsområde bemödar sig för att lära sig att urskilja begreppen och skillnaderna samt att sedan konsekvent lära ut dem via sin kommunikation. Det är det enda sättet att tillvarata nyanserna i de olika begreppen och befästa dem. Använda benämningarna mer precist!

"-Spelar ett ord roll?" "-De försöker ju." Ja! Det spelar roll.

Ett ord blir oerhört viktigt: I synnerhet om, när och där det inte används. Osagt osynliggör!

För ett ord är ett val och kan därmed också vara ett viktigt och aktivt synliggörande. Som helar och gör en gott.

Delta inte i ett osynliggörande.

Dela och lär istället.

Synliggör!