Rusukin johtokunta lähetti 10.8.2018
kaikille Uppsalan puolueille kirjeen, jossa tiedusteltiin, kuinka puolueet suhtautuvat
kansallisia vähemmistöjä koskeviin asioihin sekä millaisen kannan nämä ottavat
ruotsinsuomalaisille keskeisiin kysymyksiin koskien lakia kansallisista
vähemmistöistä ja vähemmistökielistä. Kirjeessä tuotiin esiin mm. Ruotsin toistuvasti
saama kritiikki kansallisten vähemmistökielten asemasta sekä lasten oikeudesta
äidinkieleen ja sen opetukseen kouluissa sekä vanhustenhuoltoon suomen kielellä.
Puolueille esitettiin seuraavat kolme kysymystä:
1. Hur ställer sig
ditt parti till att öka de sverigefinska barnens reella möjligheter att
utveckla både sin svenska och sitt modersmål, en rätt som dessa barn har enligt
Europarådets konventioner som Sverige har ratificerat, enligt gällande
lagstiftning i Sverige?
2. Hur kan vi
garantera äldrevård på finska för dem som förlorat sin svenska och som på grund
av det riskerar att isoleras?
3. Undersökningar
har visat att allmänheten har dålig kännedom om de nationella minoriteterna i
Sverige. Vad tänker ni om det och vad vill ni göra åt saken?
Olemme 31.8.2018 mennessä saaneet
alla olevat vastaukset Keskustapuolueelta, Feministisk initatiivilta, Liberaaleilta, Sosiaalidemokraateilta ja Vasemmistopuolueelta. Ympäristöpuolue on
vastannut Rusukille palaavansa asiaan mahdollisimman pian.
Rusukki on
puoluepoliittisesti ja aattellisesti sitoutumaton yhdistys. Esittelemme puolueiden
vastaukset aakkosjärjestyksessä.
Joakim Holmertz (C), Politisk sekreterare, Centerpartiet
Uppsala kommun
1. Centerpartiet
tycker det är viktigt att barn har möjlighet att studera sitt modersmål. Dessvärre
är det ofta svårt att rekrytera tillräckligt med kompetent personal för att
tillgodose behovet av modersmålsundervisning. Utöver bristen på kompetens i
flera språk, är ett vanligt bekymmer att behovet av modersmålsundervisning är
så begränsat att det endast motiverar deltidstjänster, vilka ratas av många
potentiella kandidater. Centerpartiet driver på för mer e-lärande i Uppsala,
något som bland annat skulle möjliggöra fjärrundervisning. På så vis skulle
modersmålsundervisning kunna samordnas mellan flera skolor eller till och med
mellan olika kommuner. Det skulle möjliggöra ett bättre utnyttjande av
tillgänglig kompetens, liksom fler heltidstjänster inom modersmålsundervisning.
På nationell nivå drev Centerpartiet på för att underlätta fjärrundervisning
när vi satt i regeringsställning 2006-2014.
2.
En viktig del av
en kvalitativ äldrevård är att bryta ensamhet och isolering. Detta inbegriper
självfallet att se till att äldre personer kan kommunicera med sina vårdgivare.
I Uppsala finns äldreboenden med finsk inriktning, vilket vi tycker är
positivt. I dagsläget är det inte ett problem att det saknas äldreboendeplatser
för finskspråkiga, tvärtom så vittnar boenden med denna inriktning om att det
är efterfrågan på finsk inriktning inte är stor nog för att fylla tillgängliga
platser. Därtill är det viktigt att kommunen har finskspråkig personal inom
hemtjänsten, för alla de äldre som i huvudsak klarar sig själva men som kan
behöva hjälp med städning, att handla, etc.
3. Uppsala är ett
mångkulturellt samhälle vilket Centerpartiet tycker är positivt. Vi tycker det
är viktigt att kommunen regelbundet och kontinuerligt gör insatser för att öka
förståelsen för olika kulturer och vad som förenar respektive skiljer dem åt.
Centerpartiet vill att Uppsala ska byggas på en gemensam värdegrund byggd på
alla människors lika värde, jämställdhet och öppenhet.
Carmen Blanco Valer (F!), Antirasistisk talesperson,
Feministiskt Initiativ
1.
Feministisk
Iniativ är ett antirasistiskt feministiskt parti och uppfattar därför
minoritetspolitiken som en del av vår antirasistiska arbete. I vårt
partiprogram formulerar vi följande: Fi ska verka för att den rasism,
fientlighet och diskriminering som riktas mot de nationella minoriteterna
aktivt motarbetas. Fi ska verka för en ändring av grundlagen så att de
nationella minoriteterna lyfts fram. Det finns idag ingen särskild bestämmelse
som synliggör minoriteterna eller minoritetsspråken i svensk lagstiftning. Ett
grundlagsskydd för de fem nationella minoriteterna skulle vara en markering av
minoriteternas och minoritetsspråkens betydelse för det svenska samhället. Fi
ska verka för att de brister vad gäller möjligheter till utbildning i de
nationella minoritetsspråken i Sverige avhjälps, framför allt tillgång till
lärare och läromedel. Fi ska verka för att kunskap om kvinnors och mäns
situation inom samtliga nationella minoritetsgrupper ska öka så att de inte
undantas från det jämställdhetsarbete som pågår utanför minoritetsgrupperna. Fi
ska verka för att kompetens i Sveriges minoritetsspråk och kunskaper om
minoriteters villkor finns vid alla myndigheter.
Vi anser att hemspråk under barnens tidiga år är av största vikt dels för
stabil och harmonisk självbild och självförtroende som på sikt leder till god
psykisk hälsa och även en harmonisk inlärning. Dvs. hemspråksbasen är en
förutsättning som banar väg för livet och arbetslivet. Statistiken visar
nämligen att just psykisk hälsa är ett problemområde för många av de etniska
minoriteterna som drabbas oftare av fysisk ohälsa än majoritetsbefolkningen.. Senast
nu i maj i samband med förhöret som FN-kommittén mot rasism och diskriminering
CERD, utsatte Sverige för, lämnade Svenska FN-förbundets rekommendationer om
att svenska staten bör anstränga sig mer för att se till att kommunerna
respekterar och garanterar rätten för den sverigefinska minoriteten att få sitt
hemspråk på grundskolenivå. F! stödjer denna rekommendation och vill verka för
att förverkliga den.
2.
Vi vet att lagen
säger redan nu att nationella minoriteter och minoritetsspråk särskilt i de
kommuner som är förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att
få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom äldreomsorgen
av personal som behärskar finska, meänkieli eller samiska. Trots detta
rapporterar representanter för minoriteten att kommunerna har svårt att klara
av att tillgodose efterfrågan på service och omvårdnad på minoritetsspråk.
Detta måste vi ändra på. Ingen människa som under hela sitt liv slitit och
bidragit till Sveriges välfärd skall vid livets slut riskera att bli isolerad
för att den glömt det språk som den lärt sig i ett senare skedde i livet. Men
även om en inte glömt svenskan, inser vi att rätten att tala i sitt hemspråk i
en etapp av livet då tillbakablickar och känslor och minnen fyller en viktig
funktion för ens livskvalitet är av största vikt. Som en konsekvens av
dessa visioner vill vi inom kommun, landsting och riksdagen arbeta för:
Att personal inom äldreomsorg skall ha både språk såväl som kulturkompetens. Personal
inom äldreomsorg, inte minst administrativ personal och politiker skall få
möjlighet att fortbildas kring lagen om nationella minoriteter. Information
riktad till de äldre och deras anhöriga skall finns tillgänglig även på
minoritetsspråken.
3.
Feministiskt
Initiativ anser att den kulturella mångfalden är en rikedom för oss alla och
inte ett problem. Vi vill arbeta för rasism och diskrimineringsfria och
interkulturella samhällen. I en sådan läggs ansvaret för en lyckad integration
även hos majoritetsbefolkningen och inte bara hos minoriteterna. Alltså anser
vi att majoritetsbefolkningen måste också folkbildas och bildas i en interkulturell
anda och lära sig mer om minoritetskulturerna. Särskilt oro för att detta
inte skall kunna förverkligas känner vi nu, när nationalistiska strävanden
arbetar för att bygga homogena stater, baserade på tvångsassimilering och
förtryck på de nationella minoriteterna. Dessa krafter påverkar i sin tur inte
även de övriga partierna som faller lätt i en normalisering av rasismen och
diskrimination. Därför anser vi att det är viktigare än någonsin med
riktade utbildnings- och folkbildningssatsningar avsedda att motverka rasismen
och särskilda insatser riktade mot de statliga myndigheterna så att dessa skall
förstå att det ligger i deras uppdrag att skydda de nationella minoriteternas
rättigheter och därmed värna om demokratin.
Helena Hedman Skoglund (L), Politisk
sekreterare, Liberalerna Uppsala
1. Det är viktigt
för oss att det finns en bra modersmålsundervisning och vi tycker att varje
barn med ett annat modersmål redan i förskolan ska ha rätt att regelbundet
träffa sin modersmålslärare. Barn som talar minoritetsspråk har redan den
möjligheten vilket är bra. Det stärker så väl deras finska som svenska.
Vi är positiva till att se över om stödet går att utöka.
2. I Uppsala finns
ett boende i Sävja för finsktalande och det är viktigt att värna om detta. I
våras fanns där lediga platser. Vi vill att äldre med hemtjänst ska kunna möta
personal som talar deras eget språk så långt det är möjligt.
3. Det är viktigt
att öka kunskapen om våra nationella minoriteter i förskola, skola och via
public service med tex dokumentärer. Vi tycker även att personal i skola, vård
och omsorg ska utbildas om de nationella minoriteterna och deras särställning.
Johan Ekström (S), pressansvarig, Socialdemokraterna i Uppsala
1. För oss
Socialdemokrater går satsningar på skolan framför stora
skattesänkningar. Ett stort hinder för att kunna garantera undervisning i
det finska språket är bristen på behöriga och legitimerade
lärare. Därför vill vi höja lärarlönerna och satsa på karriärvägar i
yrket genom bl a fortbildning på akademisk nivå. Och vi vill anställa
fler lärarassistenter och andra stödresurser som gör att lärarna kan
fokusera på sin undervisning. Uppsala kommun erbjuder
idag utökad tid för undervisning i finska språket jämfört med andra
modersmål inom både förskoleklass och åk 1-5. I åk 1-3 erbjuds 60
minuter. Vi har under mandatperioden tillfört kommunala resurser för att
kunna erbjuda utökad tid. I förskolan vill vi fortsatt
erbjuda modersmålsstöd i finska språket. Vi ställer oss positiva till
den (S)-ledda regeringens initiativ till den utredning som föreslår en
förstärkning av undervisningen i de nationella minoritetsspråken i hela
landet. Genom att göra språkundervisning i
de nationella minoritetsspråken till ett eget ämne och en del av
skolans timplan kan vi höja finskans status samt även förbättra
möjligheten att rekrytera och fortbilda lärare. Vi ser också positivt på
att kommunerna ska vara skyldiga ett erbjuda en minsta
garanterad undervisningstid. För oss går det före stora
skattesänkningar för de som tjänar mest.
2. Vår
politik tar sin utgångspunkt i att äldre själva ska få bestämma över
sitt liv och sin vardag - oavsett om det handlar om deltagande i
arbetslivet, få hjälp från hemtjänsten. Vårt mål är att
våra äldre ska kunna leva ett aktivt och gott liv efter pensionsåldern.
Vi vill förbättra våra äldres möjligheter att leva hälsosamma och
oberoende liv med ökad delaktighet i samhällsfrågor. Det är
därför viktigt att äldreomsorg finns på finska och vi är stolta över det
boende som idag finns i Sävja. För att bryta isoleringen och ensamhet
hos äldre vill vi stötta föreningar och organisationer
som anordnar möten och aktiviteter för äldre. Att stötta aktiviteter på
finska kan vara en del av detta. Vi kommer också alltid stå upp för
möjligheten till att ha dubbla pass.
3. Vi ser positivt på åtgärder för att öka
kunskapen om sverigefinsk kultur och svenskfinländarnas historiska band
till Sverige, gärna genom historieundervisningen i skolan. För att
förbättra undervisningen krävs satsningar på fler lärare
och ökade studiero, istället för skattesänkningar.
Ilona Szatmári Waldau (V), kommunalråd,
Vänsterpartiet Uppsala
1. Uppsala ska självklart minst ge de sverigefinska
barnen de rättigheter som de har enligt lag, gärna mer. Den situation som är nu
där modersmålslärarna också ska stödja förskolans arbete är inte
tillfredsställande. De barn som inte går på Huvikumpu ska ha språkstöd på finska
i sin förskola. Vi vill också att modersmål ska ge meritpoäng så att
ungdomarna väljer att fortsätta med modersmål även på gymnasiet.
2. Vi vill att äldreboendet för finsktalande, Fortuna
Onnela, ska drivas i egen regi så att vi som kommun kan garantera den rätta
språkkompetensen. Det är också viktigt att det finns finsktalande inom
hemtjänst och hemvård. Inte bara för språket utan också för att kunna jobba med
minnen, som mat, sånger och traditioner.
3. Vi har drivit att skolorna ska uppmärksamma de
nationella minoriteternas högtids- och minnesdagar. Under mandatperioden har
kommunen, bl.a. på Vänsterpartiets initiativ, börjat uppmärksamma flera av
dessa dagar och i samband med det informerat om minoriteterna. Vi vill
fortsätta det arbete som vi påbörjat.
