26.5.2015

"Sverige måste agera snabbt. Om några år är det för sent. Barnen växer upp och måste få lära sig sitt språk nu."

Foto: Sisuradio

Frågan är ständigt aktuell, tyvärr. Europarådet har flera gånger riktat hård kritik mot Sverige när det gäller utbildningssituationen för landets nationella minoriteter som romer och sverigefinländare. – Det är oroande, säger professor Claudine Brohy från Europarådets expertkommité
Den tvåspråkiga undervisningen har minskat både på finska och samiska, och sker inte alls på meänkieli, konstaterar ministerkommittén. Romerna är marginaliserade och utvecklingen i romani chib hämmad.

"Om några år är det för sent"

Professor Claudine Brohy från Europarådets expertkommité är orolig för de svenska minoritetsspråkens framtid. Åtgärder behövs framför allt i skolundervisningen.
Sverige måste agera snabbt. Om några år är det för sent. Barnen växer upp och måste få lära sig sitt språk nu.
– Vi vill säga till Sverige: ta det här på allvar.

Inget har hänt på tre år

När det gäller modersmålsundervisningen i minoritetsspråken, har inga förbättringar skett, konstaterar Europarådet, som granskade Sverige senast hösten 2011.
Antalet undervisningstimmar har inte ökat, kommunerna prioriterar inte undervisningen, och elevernas möjligheter till undervisning beror helt på var de bor, listar rapporten.
– Det är oroande, säger professor Claudine Brohy.
– Modersmålsundervisning är mycket viktigt, och tre timmar i veckan är minimum. I Sverige är undervisningen oftast mindre än en timme i veckan och det måste ändras.

Upprepning av samma hemläxa

Europarådet ger exakt samma hemläxa till Sverige nu som för drygt tre år sedan: utbildningsområdet måste helrenoveras. Det behövs mer resurser och mer undervisningstimmar, både i modersmålsundervisningen och ämnesundervisningen på minoritetsspråken. Utbildningen av lärare måste förbättras och läromaterialen utvecklas för samtliga språk.

Utökat förvaltningsområde positivt

Europarådets ministerkommitté hittar även ljusglimtar i den svenska minoritetspolitiken, och nämner utvidgandet av det finska förvaltningsområdet som ett exempel. Från och med februari 2015 är 59 svenska kommuner med i förvaltningsområdet och har därmed skyldighet att erbjuda till exempel barn- och äldreomsorg på finska.
– Även synligheten för minoritetsspråken har blivit bättre, till exempel på internet, påpekar professor Claudine Brohy.
 – Vi upplever också att attityderna gentemot minoritetsspråken har blivit mer positiva.
Läs och lyssna mer på Sisuradio.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti