Rapport av behovskartläggningen gjord bland sverigefinnarna i Uppsala, oktober-november 2014

Lukekaa koko raportti tästä.

Uppsalan ruotsinsuomalaiset sanovat näin:

”Esikoulu on todella hyvä. Toivon että jotenkin säilyy mahdollisuus laajaan äidinkielen tukeen myös peruskoulussa.”

”Suomenkielen opetusta tulisi kehittää. Tärkeää on opetella suomen KIELTÄ.”

”Kulttuuritarjonta on hyvä, mutta sitä voisi olla paljon enemmän. Ainakin joka kuukausi. Kirjailijavierailuja ja konsertteja esim.”

”Meitä huolestuttaa äidinkielen opetuksen minimaalinen määrä peruskoulussa. 30-40 minuuttia viikossa ei todellakaan riitä kehittämään lapsen suomen kielen taitoja! Lasten olisi tärkeä oppia myös lukemaan ja kirjoittamaan suomeksi, jotta he pystyisivät täysivaltaisesti käyttämään kieltä. Miten ihmeessä Uppsalalla voi olla tällainen linja, kun esimerkiksi Tukholmassa lapset saavat 90 minuuttia viikossa äidinkielen opetusta?”

”On tosi tärkeää saada hoito- ja hoivakodin, kotipalveluja y.m omalla äidinkielellään kun ikääntyy ja vieraat kielet heikentyy tai jopa unohtuu.”

”Haluaisin enemmän kulttuuritoimintaa meille jotka emme ole eläkeläisiä tai lapsiperheitä (enää).
Meillä "keskiikäisillä" ja muunikäisillä (sinkut ynnä muut) ei ole mitään toimintaa - miksi? Tansseja, askartelua, kirjaseuroja, yhdessäoloa, ruuanlaittoa, käsityöryhmiä jne kaivataan.”

24 hushåll vill ha förskola helt på finska och 18 hushåll förskola delvis på finska. 25 hushåll vill ha modersmålsstöd finska i den svenskspråkiga förskolan. Det är höga siffror om man tar i beaktande att i urvalet finns 32 småbarnsfamiljer (barn 0-5 år).

18 hushåll vill ha mera tid för modersmål i grundskolan än de 40 minuter per vecka som erbjuds idag. 15 hushåll vill ha möjligheten till finska som elevens val. 16 hushåll ser gärna tvåspråkig undervisning i grundskolan. Urvalet omfattas av 44 barn i åldern 6-12 år och 10 barn 13-19 år.


Uppsala kommun är sedan den 1 januari 2010 förvaltningsområde för finska. Samtidigt började lagen (2009: 724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk gälla och enligt den är sverigefinnarna en nationell minoritet. Enligt lagen är kommunen skyldig att tillhandahålla bl.a. barn- och äldreomsorg på finska, likaså ska finsktalande kunna få service på finska i olika ärenden hos kommunen. Den sverigefinska kulturen och det finska språket ska även annars lyftas fram och barns utveckling av en kulturell identitet och det egna språket ska främjas särskilt.

Uppsala har på grund av sitt universitet lockat till sig studenter och akademiker från Finland allt sedan 1500-talet (Korkiasaari & Tarkiainen, 2000, 109-113). Idag bor det ca 15 033 sverigefinnar i Uppsala (SCB 2012-12-31) i första generation (född i Finland), andra generation (minst en förälder född i Finland) eller tredje generation (minst en far- eller morförälder född i Finland). I Uppsala kommuns statistik (Uppsala kommun, 2014) uppges personer med utländsk bakgrund (utrikesfödd eller född i Sverige med båda föräldrarna födda 1utomlands) och för Finlands del blir då siffran 4 464 per 2013-12-31. I nämnda siffror ingår också gruppen finlandssvenskar i Sverige.

Rapport av behovskartläggningen gjord bland sverigefinnarna i Uppsala,oktober-november 2014 Nina Klinge-Nygård, finsktalande samordnare