21.11.2014

Laajennettu neuvonpito (utökat samråd) poliitikkojen kanssa pidettiin 17. marraskuuta


Kerran vuodessa Rusukilla on mahdollisuus tavata kunnan poliitikot laajennetussa neuvonpidossa. Jos muistatte niin olimme kovin pettyneitä viime vuonna kun ainoastaan yksi poliitikko tuli meitä kuuntelemaan. Tällä kertaa kuuntelijoita oli paljon enemmän ja he tuntuivat olevan kiinnostuneita kysymyksistämme. Siellä olivat mm. kunnanneuvokset Marlene Burwick (s), Ilona Szatmari Waldau (v), Maria Gardfjell (mp) ja oppositiopuolueista Mohamad Hassan (fp), Ebba Busch (kd) ja Cecilia Forss (m). Myös kaupunginjohtaja Joachim Danielsson oli siellä.

Meillä oli myös mukana kirje poliitikoille. Tässä näette sen:


"Till berörda politiker i Uppsala kommun


Vi i Sverigefinnarnas språk- och kulturförening i Uppsala (Rusukki) har under de senaste åren fått kämpa hårt för att få gehör för våra hjärtefrågor: finskspråkig verksamhet i förskolan, skolan och äldreomsorgen. Vi har många gånger i samråd med tjänstemännen känt oss frustrerade, när vi inte har kommit framåt i frågor som berör den sverigefinska minoriteten, eftersom vi har fått höra att det är ni politiker som beslutar.

Vårt envisa arbete har till viss del ändå lett till resultat. Nyligen öppnade den andra finskspråkiga avdelningen på Hällby förskola. Inom äldrevården har vi länge fått arbeta för att all personal på det finskspråkiga äldreboendet Onnela ska vara finskspråkig samt att de ska få tillåtelse att tala finska med varandra(!). Också där verkar utvecklingen nu gå i rätt riktning, vilket är glädjande.

Det återstår dock flera frågor där minoritetslagens intentioner enligt vår mening inte uppfylls på ett tillfredsställande sätt. Dessa gäller förbättring av undervisning i och på finska i grundskolan, barns rätt att få förskoleverksamhet helt eller delvis på finska utanför den befintliga finskspråkiga förskoleavdelningen Huvikumpu/Villekulla och slutligen de äldres rätt att få service helt eller delvis på finska utanför den finskspråkiga avdelningen på äldreboendet Onnela/Fortuna.

Vi anser

-         - att modersmålsundervisning i finska måste förbättras både kvalitativt och kvantitativt för att nå betygskriterierna i Skolverkets kursplan för finska som modersmål

-        - -att det ska finnas reella möjligheter att läsa finska som elevens val, skolans val eller språkval i Uppsala

-          -att trespråkiga barn ska ha rätt att läsa finska även om de redan får modersmålsundervisning i ett annat språk.

-          -att kommunen ska erbjuda modersmålsstöd eller annan verksamhet åtminstone delvis på finska i förskolan till alla sverigefinska familjer som begär det

-         - att finskspråkiga äldre på andra äldreboenden än Onnela ska erbjudas service åtminstone delvis på finska

-          -att information om minoritetslagen bättre ska spridas bland tjänstemän och politiker för att kommunen ska kunna följa dess intentioner.

-          -att de minoritetspolitiska satsningarna i större grad ska integreras i kommunens ordinarie verksamhet.

https://mail.google.com/mail/u/0/images/cleardot.gif



Skolan
Trots att Uppsala ingår i förvaltningsområdet för det finska språket och trots att vi har en ny skollag som föranlett att kommunen årligen får ett extra statsanslag, erbjuds Uppsalas finskspråkiga elever uppseendeväckande nog mindre modersmålsundervisning idag än vad man erbjöd elever i 1970- och 1980-talets Uppsala. Språkskolan har fått extra tilldelning med 1,7 kr per invånare och år i Uppsala sedan 2009 för att kunna uppfylla de intentioner lagstiftarna hade med lagändringen och vi anser att det inte avspeglas i modersmålsundervisningen. I början av 2013 har vi ifrågasatt Språkskolans redovisning av hur pengarna har använts, och vi har skickat en skrivelse till kommunens klagomålshantering i december 2013. Trots detta har kommunen ännu inte återkommit med svar på vår skrivelse. Vi önskar att sverigefinska grundskolebarn ska erbjudas undervisning i finska med samma kvalitet som undervisningen i moderna språk vad beträffar pedagogik, litteratur och undervisningstid (minst 80 min/veckan) i syfte att nå betygskriterierna i Skolverkets kursplan för finska som modersmål. Enligt Europarådet är 60-80 minuter undervisningstid i ett minoritetsspråk för lite för att utveckla språket tillfredsställande.

Situationen för finskan i skolan är oroande. Den modersmålsundervisning som erbjuds idag äger rum utanför timplan, på eftermiddagstid, och är endast cirka 30-40 minuter/vecka. Många gånger sker undervisningen dessutom i grupper med elever i olika åldrar och med olika kunskapsgrad i finska. Barnen har med dessa förutsättningar inte möjlighet att bli tvåspråkiga i både tal och skrift och är långtifrån att nå de betygskriterier som Skolverket har satt upp i kursplanen för finska som modersmål. Vi anser att både kvantiteten och kvaliteten av modersmålsundervisningen i finska måste höjas och att det extra statsbidraget (se ovan) ska användas till detta. Enligt minoritetslagen ska minoriteten få samråda med myndigheterna om sådana beslut som särskilt angår minoriteten, inte minst när det gäller användningen av medel för verksamheter. Vi anser inte att det har skett när det gäller modersmålsundervisningen i finska i grundskolan.

För att förbättra barns möjligheter att utveckla sin tvåspråkighet på hög nivå borde det också finnas alternativa sätt att få undervisning på. Enligt Språkskolan är det möjligt att även läsa finska som elevens val, skolans val eller språkval, eller genom tvåspråkig undervisning där större grupper barn finns. I dag finns dock ingen kunskap eller beredskap från kommunens sida att faktiskt kunna anordna detta i praktiken. Barnfamiljer som efterfrågar detta bollas runt bland tjänstemännen och får inget svar. Det är beklagligt eftersom det står i minoritetslagen och i kommunens egen minoritetspolicy att minoritetsbarns möjligheter att utveckla sitt minoritetsspråk och sin minoritetsidentitet ska främjas särskilt.

Det finns numera ett växande antal familjer där barn växer upp med tre språk, av vilka ett är finska. För att förbättra dessa barns möjligheter att behålla sin flerspråkighet anser vi att trespråkiga barn i Uppsala ska ha rätt att läsa finska även om de redan får modersmålsundervisning i ett annat språk, i de fall där föräldrarna önskar det.


Förskolan
Uppsala kommun ska enligt minoritetslagen erbjuda förskoleverksamhet helt eller delvis på finska. I dagsläget erbjuds inte ens modersmålsstöd till alla sverigefinska familjer som är intresserade, trots att modersmålsstöd ska erbjudas alla barn med annat hemspråk än svenska, och trots att det egentligen är mindre än vad formuleringen ”delvis på finska” i minoritetslagen ska avse. Det är allvarligt att många finska förskolebarn på detta sätt inte får sina språkliga rättigheter tillgodosedda. Därför anser vi att kommunen måste ge tydligare riktlinjer när det gäller de svenskspråkiga förskolornas ansvar enligt minoritetslagen.

Om kön till en helt finskspråkig förskola fortsätter att växa bör nästa finskspråkiga förskoleavdelning placeras i ett annat område än den befintliga finskspråkiga förskolan i bortre Luthagen. De sverigefinska familjerna i Uppsala bor utspridda i hela kommunen och ett antal av dem har inte kunnat välja finskspråkig förskola därför att den ligger så långt borta från bostaden att resorna blir orimligt svåra för heltidsarbetande småbarnsföräldrar.


Äldreomsorgen
Enligt minoritetslagen ska kommunen erbjuda äldreomsorg helt eller delvis på finska. Det betyder att det utöver den befintliga finskspråkiga avdelningen på Fortuna/Onnela även ska finnas andra former av finskspråkig service för de äldre, exempelvis tvåspråkiga avdelningar eller avdelningar där det finns åtminstone någon i den fasta personalen som kan kommunicera med de äldre på finska. För de äldre som behöver hjälp hemma bör det finnas möjlighet till finskspråkig hemtjänst och hemsjukvård.

Det är alltså viktigt att klargöra vilken äldreomsorg åtminstone delvis på finska erbjuds de äldre som inte vårdas på det finskspråkiga äldreboendet Onnela. Vad har de rätt till och hur kan de gå tillväga för att få tillgång till servicen? Kötiden till det finskspråkiga demensboendet är nio månader (nov-14). I Uppsala bor över 900 personer som är 65+ och är födda i Finland. Äldreboendet på Onnela med sina 20 platser kan omöjligtvis täcka det framtida behovet av finskspråkig äldreomsorg på finska.


Hållbara strukturer för kommunens minoritetspolitiska insatser
Diskussioner om hur de minoritetspolitiska satsningarna på ett säkrare sätt kan integreras i kommunens ordinarie verksamhet måste påbörjas. Minoritetspolitiken är inget tillfälligt projekt som tar slut om de årliga statliga medlen till förvaltningskommunerna i framtiden skulle minska eller till och med ta slut. Minoritetslagen består och därför anser vi att den finsktalande samordnarens lön bör komma från kommunens ordinarie budget. Så har man gjort i exempelvis Sigtuna kommun. Att genomföra samma förändring här vore ett bra första steg i att normalisera minoritetspolitiken i Uppsala kommun.

Nästan fem år har gått sedan Uppsala blev förvaltningskommun för finska och det vore dags för en utvärdering. Har man lyckats bygga upp hållbara strukturer för arbetet? Planeras arbetet med det finska förvaltningsområdet strategiskt och långsiktigt? Vilka mål har kommunen för arbetet med det finska språket? Finns det nödvändiga styrdokument för arbetet? Kommunens policy beträffande nationella minoriteter är enligt vår mening mycket allmän och mångtydig.
Inför nästa femårsperiod bör man precisera viktiga delmål i samråd med minoriteten.



Med vänlig hälsning,

Styrelsen för Sverigefinnarnas språk- och kulturförening (Rusukki)





Ei kommentteja:

Lähetä kommentti