Kunnan virkamiehen vastaus Rusukin kritiikkiin













Rusukki sai tänään vastauksen kritiikkiin jonka lähetimme kunnalle joulukuussa. Tässä meidän kirje.
Vastaus on tullut kunnan virkamieheltä.
Rusukki fick idag svar på den kritik vi har framfört till kommunen. Läs vårt brev här. Det är en tjänsteman som har svarat.

"Hej Styrelsen för Sverigefinländarnas språk- och kulturförening,
Nedan besvaras de frågor ni har framfört till politikerna.

-att sverigefinska barn inte får den barnomsorg de har rätt till enligt lag
Kontoren har fått kritik för att inte förstå minoritetslagstiftningen och dess intentioner. UAK menar dock att vi väl och med nämndens insatser har kunskap om och uppfyller lagstiftningens intentioner. UAK har rådfrågat kommunjuristen om hur lagen ska tolkas och vad den ålägger kommunen inom finskt förvaltningsområde och har fått följande svar:
"Tyvärr tror jag inte att det finns så mycket mer att utreda kring begreppets innebörd än vad som står i förarbetena (varifrån Länsstyrelsen hämtat sina formuleringar).
I prop. 2008/09:125 s 134 f står det följande i kommentaren till 17 § lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk: 
”Innebörden av paragrafen är att varje kommun inom respektive förvaltningsområde måste, när den erbjuder förskoleverksamhet, erbjuda förskoleverksamhet som helt eller delvis bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska om vårdnadshavare begär det. Omfattningen av verksamheten kan variera beroende på hur många barn den omfattar och tillgången på språkkunnig personal. Finns det tillräckligt många barn och tillräckligt mycket personal som behärskar språket kan verksamheten på finska, meänkieli eller samiska bedrivas mer organiserat i särskilda grupper eller på särskilda tvåspråkiga förskoleavdelningar eller helt tvåspråkiga förskolor. 
Värt att notera här är att det inte uppställs ett krav på att verksamheten ska finnas i viss minimiomfattning eller liknande. Inte heller i förarbetena till den lag som föregick nuvarande lagstiftning (varifrån regeln om förskoleverksamhet hämtats utan förändring i sak) finns något minsta krav på omfattning uppställt. Tvärtom framgår att kommunerna själva ges möjlighet att utforma verksamheten (prop 1998/99:143 s 54). Juristens uppfattning är att Länsstyrelsens information ligger väl i linje med de krav som ställs i lagstiftningen, och det är alltså upp till kommunen att själv bedöma vad man har för förutsättningar och i vilken omfattning man kan bedriva den finskspråkiga förskoleverksamheten. Minoriteten kan så vitt jag kan se inte ställa krav på att verksamheten ska vara av en viss omfattning eller i en viss form. Av författningskommentaren att döma förefaller det dock vara önskvärt att bedriva verksamhet på finska i så stor omfattning som möjligt." Uppsala kommuns policy beträffande nationella minoriteter anser kommunjuristerna är allmänt hållen och ger ingen vägledning till nämnderna om ambitionsnivåer utöver de redan beslutade.

Från 2011 finns finansierad ur BUNs ordinarie budget en helt finskspråkig avdelning på Brune förskola. Förskolan har ur statsbidraget årligen fått projektmedel till kompetensutveckling, pedagogiskt material, kulturverksamhet på finska (Mumins musikskola, teater). I kontorets förslag till BUN om internavtal med styrelsen för vård och bildning om förskoleverksamhet finns inskrivet att två avdelningar med finsktalande personal ska finnas under år 2014. Beslut tas förmodligen på januarinämnden. Att beslut inte togs på decembernämnden beror på att nämnden ville justera förskolornas öppettider (avtalet är ett paketavtal för all
 kommunal förskoleverksamhet). Det tidigare förslaget från kontoret om att 2013 starta en blandad avdelning där verksamheten delvis bedrevs på finska med finsktalande pedagog var ett sätt att i en situation då få barn stod i kö erbjuda verksamhet utifrån en hållbar ekonomisk finansiering. Tanken var att sedan fylla på avdelningen med barn till en helt finsktalande avdelning. Minoriteten sade i samråd nej till det trots att kontorets förslag uppfyller lagstiftningens intentioner.

2014-01-09 står 8 barn i kö t.o.m augusti. Barnomsorgsadministrationen (BOA) kan placera alla dessa barn på nya avdelningen om de inte väljer att ta annan plats under terminen. Idag finns 26 barn på Brunes finskspråkiga avdelning varav 6 barn kommer att gå över till skolan i augusti. Det innebär att BOA har 28 barn att placera. 10 tomplatser kommer därmed att uppstå om inte fler ställer sig i kö. I förslaget till kommunstyrelsens aktivitetsplan år 2014 finns 5 tomplatser finansierade ur statsbidraget. Det återstår då att finansiera övriga 5 tomplatser om inte fler barn tillkommer.

-att kommunen inte erbjuder modersmålsstöd i förskolan till alla familjer som begär det
2014-01-09 är det 63 barn vars föräldrar önskat modersmålsstöd ( Brune är ej medräknade ). 43 av dessa har modersmålsstöd av pedagoger på förskola eller hos modersmålsstödet på Storgatan. Storgatangrupperna får 3 timmar/vecka. 30 min/vecka och barn är ett nyckeltal utifrån avtalsersättningen. Är det enstaka barn på någon förskola försöker pedagogen lägga dubbel tid 60 minuter varannan vecka. Är det en grupp barn på förskolan får de en utökad tid i grupp. De som är ensamma och inte har möjlighet att få ut en modersmålspedagog till förskolan erbjuds som regel plats i en Storgatangrupp, förutsatt att de är så pass gruppmogna, att de klarar att byta grupp 1 gång/vecka. Det förutsätter att förälder följer med barnet.
Det finns inget krav i skollagen eller i språklagen om antal undervisningstimmar i veckan, ej heller att förskolan måste erbjudamodersmålsundervisning.
Formuleringen i skollagen och  förskolans läroplan är att ”förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål”. Det finns i minoritetslagstiftningen angivet att kommunen har ett ansvar att stärka barns språkliga utveckling och kulturella identitet. Ambitionsnivån bestäms av ansvarig nämnd.

-att föräldrar som köar till en finskspråkig förskoleplats eller är intresserade av finskspråkig barnomsorg inte får adekvat information om läget
BOA kan till föräldrar endast informera om beslutade platser. Det vore fel av dem att informera om eventuella platser under planering. BOA kan således inte informera om något som inte är avtalat.
-Språkskolan
Språkskolan inom vård och bildning och UAK har vid samrådsmöte redogjort för hur det i statsbidraget förstärkta modersmålsstödet till finska och jiddisch använts och fördelats. Att ett förstärkt stöd fanns som statsbidrag och ingick som del av kommunbidraget till barn- och ungdomsnämnden har inte KLK informerat nämnden om och medlen har inte varit öronmärkta i IVE. Detta har initialt försvårat ett samråd om hur medlen bör användas. För närvarande får varje elev modersmålsundervisning i samma utsträckning som andra elever, 30-40 minuter. per vecka. 400 tkr har öronmärkts i ersättning till Språkskolan för att kunna ge modersmålsundervisning för den aktuella elevgruppen i mindre grupper än fem elever. Detta sker även 2014. Kontoret har utifrån samråd med Sverigefinländarnas språk- och kulturförening föreslagit nämnden att öka ersättning och uppdrag till Språkskolan för modersmålsundervisning för finska och romska barn. Förslaget avsåg utökning av tid per elev och vecka till 60 min och slopat krav på förkunskaper i modersmålet. Förslaget förväntades ge volymökning som krävde högre ersättning. I konkurrens med andra angelägna uppdrag och ersättningshöjningar fick förslaget stå tillbaka i budget för 2014.
Antal elever på gymnasiet som läser finska som modersmål är 5 st. Av dessa  elever går 2 på friskola. Det finns två grupper, finska 1 med fyra elever och finska 2 med en elev. Vardera grupp får 120 min/veckan
-att behovet av finskspråkig förskola inte har kartlagts ordentligt även om detta är ett krav från regeringen (regeringens förordning SFS 2009:1299)
Behov av finskspråkig förskola dokumenteras av BOA genom barnomsorgskön. Behov av modersmålsundervisning anmäls till förskolan och skolan. En mer övergripande kartläggning av behov inom finskt förvaltningsområde kommer under 2014 att göras av kommunsamordnaren KLK.

-att en stor okunskap om minoritetslagen fortfarande råder hos vissa av kommunens tjänstemän
Minoriteten bör till UAK beskriva på vilket sätt de anser att kontorets tjänstemän har dålig kunskap om minoritetslagstiftningen. På vilket sätt visar sig det? Oenighet om hur lagen ska tolkas innebär inte att kontoret har brister i kunskap om lagen."

Rusukilla on ensi maanantaina taas neuvonpito kunnan kanssa ja puhumme tietysti näistä asiosta!

Kommentit