23.11.2017

Ikitie elokuvateatterissa 27.11.


Maanantai 27. marraskuuta klo 18.00
IKITIE (A.J. Annila) 

Vapaus on taivaan ja helvetin tuolla puolen

Jussi Ketola haetaan yöllä kotoaan ja kuljetetaan mustien autojen kyydissä itärajan pintaan. Rajalla Ketola aiotaan ampua, mutta hän pääsee livahtamaan murhaajiltaan ja juoksee yli rajan Neuvostoliiton puolelle.

Rajan takana Neuvostoliiton valtiollinen poliisi, NKVD, antaa hänelle uuden henkilöllisyyden, työpaikan kolhoosista ja järjestää uuden vaimon. Yhdessä vapaaehtoisesti Karjalaan saapuneiden amerikkalaisten kanssa Ketola rakentaa työläisten paratiisia. Stalinin vainojen myötä paratiisi muuttuu helvetiksi, jossa Ketola mieluummin ottaisi kuulan kalloonsa kuin eläisi, mutta kuolemaapa hänelle ei sallita.

Hän näkee ja kokee asioita, joita ei tosiksi uskoisi elleivät ne niitä olisi.

IKITIE on Antti Tuurin menestysromaaniin pohjautuva, AJ Annilan ohjaama ja Ilkka Matilan tuottama elokuva vaietusta historiasta. Elokuva on osa Suomi 100 -juhlavuoden 2017 ohjelmaa.


Liput täältä.

21.11.2017

Onnea Suomi 100 vuotta! Tule mukaan juhlimaan!

Kakkukekkerit, musiikkia, puheita, elokuvia

Uppsala konsert & kongress 2. joulukuuta 15.00–17.00
Kunnanneuvos Ilona Szatmari Waldau (V) pitää tervetuliaispuheen. Musiikista vastaavat Äijä-kvartetti ja laulaja Sanna Ruohoniemi yhtyeineen. Kirjailija Tuija Nieminen Kristofersson pitää juhlapuheen aiheesta Vahvat suomalaiset sanat. Ohjelmaa lapsille interaktiivisen tanssin muodossa Tanja Tuuralan johdolla. Vapaa pääsy, tarjoamme kakkua 200:lle ensimmäiselle.
Ravintola avataan jo kello 11.00. Tarjolla on lasten askartelua ja brunssi (maksullinen). Päivän aikana esitetään seuraavat uppsalalaisen elokuvaohjaajan Mervi Junkkosen lyhytelokuvat:
  1. Keramiker och formgivare Taisto Kaasinen (1918-1980), Finska spår i Uppsala, 3:40 min, Uppsala kommun 2011
    Keramiikkataiteilija Taisto Kaasinen (1918-1980), Kulttuurijäljet Uppsalassa, 3:40 min, Uppsalan kunta 2011
  2. Konstnär Helena Laukkanen, Finska spår i Uppsala, 3:30 min, Uppsala kommun 2011
    Taitelija Helena Laukkanen, Kulttuurijäljet Uppsalassa, 3:30 min, Uppsalan kunta 2011
  3. Filmare Mervi Junkkonen, Finska spår i Uppsala, 3:00 min, Uppsala kommun 2011
    Elokuvantekijä Mervi Junkkonen, Kulttuurijäljet Uppsalassa, 3:00 min, Uppsalan kunta 2011
  4. Sverigefinnarnas språk- och kulturförening i Uppsala (Rusukki), presentationsvideo, 6:30 min, 2014
    Uppsalan ruotsinsuomalaisten kieli- ja kulttuuriyhdistys (Rusukki), esittelyvideo, 6:30 min, 2014
  5. Skidåkarna, dokumentärfilm, 11:00 min, Regi: John Webster, Finland 2006
    Hiihtäjät, dokumenttielokuva, 11:00 min, Ohjaus: John Webster, Suomi 2006Foto:
Lue lisää ohjelmasta

19.11.2017

Ta ansvar för minoritetspolitiken!

Jarmo Laine, UNT

UNT Debatt. Med våra förslag skulle Sverige få ökad trovärdighet internationellt i minoritets- och urfolksfrågor, skriver utredarna Jarmo Lainio och Lennart Rohdin med flera.
Sverige har återkommande genom Europarådets granskningar uppmärksammats på situationen för de nationella minoritetsspråken i landet. Situationen är kritisk. I de betänkanden vi i veckan lämnat till utbildningsminister Gustav Fridolin och kultur- och demokratiminister Alice Bah-Kuhnke föreslår vi ett antal åtgärder för att på sikt bygga upp ett utbildningssystem som kan revitalisera och stärka minoritetsspråken i Sverige.
Lennart Rohdin, UNT
Ett samhälle som tar ansvar för sitt kulturarv och internationella åtaganden är ett föredöme, också på den internationella arenan.Sveriges riksdag erkände 1999 fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Det var ett senkommet erkännande av Sveriges nationella minoriteter, deras språk och av vårt lands gemensamma kulturarv. Det blev ett erkännande för grupper som både osynliggjorts och undertryckts under långa perioder.


Genom assimilationspolitik har det moderna samhället och inte minst utbildningsväsendet formats. Införandet av folkskolan ökade tillgången till utbildning och vanligt folk fick en grundläggande utbildning. Det var positivt och ökade jämlikheten. Det finns dock sidor av detta som ibland glöms bort.
I folkskolan var det inte ovanligt att samiska och tornedalska barn förbjöds tala sina språk. Romer fick inte gå i skolan förrän på 1960-talet.
Den politiken satte djupa spår i samhället och hos dessa grupper. Generationer har förlorat tillgång till sina språk och kulturer. Vissa av minoritetsspråken är starkt hotade i dag. Det pågår sedan länge en språkbytesprocess som resulterat i att antalet talare ständigt minskat. En bidragande orsak är att undervisningen i och på språken inte fungerat tillfredsställande.
Snart två decennier har gått sedan Sverige skrev under Europarådets två konventioner om nationella minoriteter — ramkonventionen och språkstadgan — och aktivt började forma en minoritetspolitik.
Sedan dess har ny lagstiftning tillkommit. Ett flertal myndigheter har fått uppdrag. Allt detta har utgjort viktiga steg på vägen mot att bevara och revitalisera språken och uppfylla åtagandena enligt de båda konventionerna.

17.11.2017

Hobbyhorse revolution elokuvateatterissa 24.11.

Perjantai 24. marraskuuta 
HOBBYHORSE REVOLUTION (Selma Vilhunen)
Hobbyhorse Revolutionissa tavataan joukko nuoria naisia matkalla aikuisuuteen. He kamppailevat rakkauden, ystävyyden, kiusaamisen, vanhempien avioeron ja joukkoon kuulumisen kanssa, kaikki omalla tavallaan. Heille yhteistä on keppihevoset. 
Hobbyhorse Revolution on feministinen liike, coming-of-age dokumentti yhteenkuuluvuudesta ja sisaruudesta täytettynä huumorilla ja fantastisella joukolla nuoria naisia.